Kofun
Wikipedia
| Denna artikel är en del i serien Japans historia med följande delar: |
| Tidsaxel |
|
|
| Förhistoria |
| Jomon |
| Yayoi |
|
|
| Kofun |
| Asuka |
|
|
| Nara |
| Heian |
|
|
| Kamakura |
| Ashikaga |
|
|
| Sengoku |
| Azuchi |
|
|
| Tokugawa |
|
|
| Meijiperioden |
| Expansionismen |
| Andra världskriget |
|
|
| Efterkrigstiden |
|
|
| Shogun |
| Japans kejsare |
Kofun (古墳) var en period i Japans historia mellan åren 250 och 500. Under denna period skapades mycket stora nyckelhålsformade gravar (kallade kofun, därav namnet på perioden), vilket antyder att man hade någon form av statsorganiseringar som kunde organisera byggandet av stora gravar åt avlidna furstar. På gravarna placerade man ut massvis med små figurer i keramik, de så kallade Haniwa, och med tanke på shintoismens väldigt vaga föreställningar om vad som händer efter döden förefaller dessa överdådiga begravningplatser märkliga. I den kinesiska boken Redogörelser från de tre rikena (på kinesiska 'wei chih') nämns Japan för första gången i skrift år 297. Där kallas landet för 'Wa' och beskrivs som bestående av flera tusen furstendömmen varav Yamatai (eller Yamato) ska ha varit det främsta.
