Katrineholms kommun
Wikipedia
| Katrineholms kommun | |
|---|---|
| Län | Södermanlands län |
| Domsaga | Katrineholms domsaga |
| Landskap | Södermanland |
| Centralort | Katrineholm |
 |
|
| Area • Totalt • Vatten |
104:e 1 018 |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
73:e 32 258 32 |
| Kommunkod | 0483 |
| Webbplats | http://www.katrineholm.se |
Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är staden Katrineholm.
Innehåll |
[redigera] Administrativ historik
Järnvägsknuten Katrineholm inrättades som municipalsamhälle i Stora Malms socken. år 1883. År 1914 inrättades ytterligare ett municipalsamhälle, Valla, i Sköldinge. År 1917 bröts en del av Stora Malm ut ur landskommunen för att bilda Katrineholms stad, varvid municipalsamhället Katrineholm upplöstes.
Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 lades det resterande Stora Malm samman med Östra Vingåker. Sköldinge utökades med Lerbo och Julita med Österåker. Floda, Björkvik och Katrineholms stad förblev oförändrade.
År 1971 bildades Katrineholms kommun genom sammanläggning av staden med Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malm samt Julita församling ur Julita landskommun, som delades.
[redigera] Kommunvapnet
Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall. Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare kommuner. Riksarkivet ansåg att Katrineholms vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutatde dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV år 1974.
[redigera] Historia
Namnet Katrineholm kommer från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs, men dåvarande ägaren Jacob von der Linde döpte om den på 1600-talet för att hedra sin brud Catharina Gyllenhorn. Många fynd visar att trakten var bebodd redan för över 6 000 år sedan.
Den verkligt stora förändringen för trakten innebar tillkomsten av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg 1862. Katrineholms ensligt belägna station blev en knutpunkt när järnvägen till Norrköping 1866 började trafikeras. Några initiativrika män som Carl Fredriksson, Gustaf Robert Grönkvist och August Kullberg kom till Katrineholm, insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier.
Carl Fredriksson startade en snickerifabrik 1876. August Kullberg startade en handelsfirma 1878 och Gustaf Robert Grönkvist började med en smedja 1886 och grundade sedan ett par industrier som levt vidare till våra dagar. Det lilla stationssamhället växte snabbt och på nyåret 1917 kunde de 6 615 invånarna fira att municipalsamhället blivit stad. Snart fick också staden rykte om sig som skolstad. Katrineholms Praktiska skola lockade elever från hela landet. Skolan bytte sedan namn till Katrineholms Tekniska skola. Idag finns Viadidakt i byggnaden med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning.
Än idag är Katrineholm något av en järnvägsknut med mycket bra förbindelser.
[redigera] Kommundelar
[redigera] Orter i Katrineholms kommun
[redigera] Sport
[redigera] Externa länkar
| Kommuner i Södermanlands län |  |
|
| Eskilstuna | Flen | Gnesta | Katrineholm | Nyköping | Oxelösund | Strängnäs | Trosa | Vingåker | ||
| Sveriges län | Sverige |
