Kaskelot
Wikipedia
| ?Kaskelot Status i världen: Sårbar |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Valar Cetacea |
| Underordning: | Tandvalar Odontoceti |
| Familj: | Kaskeloter Physeteridae |
| Släkte: | Physeter Gray, 1821 |
| Art: | Kaskelot |
|
|
|
| §Physeter macrocephalus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Kaskelotens utbredningsområde (blått)
|
|
| Synonymer | |
|
Physeter catodon |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kaskeloten (Physeter macrocephalus) eller spermacetivalen är den största tandvalen och därmed världens största tandförsedda djur.
Kaskeloten är ungefär 18 m lång och upp till 50 ton tung. Hanarna är betydlig större än honorna. Typiskt för denna art är det kolossalt stora och nästan fyrkantiga huvudet. Nedre käken är jämfört med resten av huvudet väldigt smal och har 20 cm långa tänder. Övre käken har däremot utsparningar för tänderna från nedre käken.
Kaskelotens ryggfena är inte särskilt framträdande. Valen har ett blåshål på vänstra sidan av huvudet. I huvudet har kaskeloten ett stort organ (det så kallade spermacetiorganet), som är fyllt med ett oljeliknande ämne som kallas spermacetiolja. Denna substans kan ha en vikt av två ton. Tidigare trodde valjägare att detta ämne var kaskelotens sperma och därav kommer dess namn. På engelska heter djuret fortfarande "sperm whale". Vilken funktion spermacetioljan har för kaskeloten är tills vidare okänd, men det finns flera olika hypoteser:
- Spermaceti ska göra huvudet från kaskeloten tungt så att det kan används som stötvapen.
- Med ämnet kontrollerar djuret sin lyftkraft i vattnet. Genom att stoppa blodcirkulationen i spermaceti-organet kyls substansen ned och genom att öka cirkulationen värms den upp, densiteten ökar eller minskar därmed och valen stiger upp eller sjunker ned. På detta sätt kan valen minimera sin energiförlust.
- Med Spermaceti skapar kaskeloten ljud för ekolodning.
Ingen av dessa teorier är vetenskaplig fastlagd.
Kaskeloter finns i alla havsområden. De flesta lever i troperna och subtroperna men djuret förekommer också i Norra ishavet. Vid dykningen som tar mellan 20 och 80 minuter når kaskeloten ofta 350 meters djup. Några hannar når också 1000 meters djup eller djupare.
Födan består huvudsakligen av bläckfiskar. En mindre andel av födan är fiskar. Honor och deras ungar lever i flockar av femton till tjugo valar. När de unga hannarna blir könsmogna måste de lämna flocken, sedan ser man ibland dessa hannar i egna flockar. När de blir gamla lever hannarna ensamma. Under parningstiden får de komma tillbaka in i flocken.
Honorna föder en kalv som väger nästan tusen kilo och som är fyra meter lång. Ungdjuret dias ett eller två år och sen hittar den mat självständigt. Honorna blir könsmogna vid åtta års ålder. Hannar behöver bara lite längre tid för att blir könsmogna men börjar först vid tjugofem års ålder med parningen. Kaskeloter kan troligtvis bli 75 år gamla.
På grund av den tidigare jakten är beståndet idag fåtaligt så att kaskeloten är klassad som hotad art. Jägare längtade efter deras tran, spermaceti och fläsk. Vid 1960- och 1970-talet dödades varje år mer än 20 000 kaskeloter. 1985 slutade man med jakten efter kaskeloter. Idag finns troligtvis 10 000 individer kvar.
Den kände valen Moby Dick var en vit kaskelot.
