Jean-Paul Belmondo
Wikipedia
Jean-Paul Belmondo, född 9 april 1934 i Neuilly-sur-Seine, Hauts-de-Seine Frankrike, fransk skådespelare.
Hans far var skulptör och Belmondo själv studerade vid Konservatoriet i Paris. Samtidigt uppträdde han vid olika provinsteatrar innan han slog igenom på Paristeatrarna.
Han hade en rad biroller i film från 1956 innan sitt stora, helt otroliga genombrott 1960 i filmen Till sista andetaget, där han var en slags korsning mellan Humphrey Bogart och James Dean. Han etablerade sig strax därefter som en av Frankrikes största stjärnor, en anti-hjälte som personifierade filmens "New Wave"-bild av den upproriska ungdomen. 1963 valdes han till ordförande i de franska skådespelarnas fackförening och samtidigt utgav han sin självbiografi, "Trente Ans et Vingt-Cinq Films".
Han har genom åren medverkat i såväl franska som internationella filmer, en del bra, en del mediokra och vissa direkt dåliga, men han har lyckats bibehålla sin ställning som en stor stjärna, mycket på grund av sin vinnande personlighet.
Hans son, Paul Belmondo körde i F1 två säsonger.
[redigera] Filmografi
- 1956 - Molière
- 1958 - Storstadsungdom
- 1959 - Bakom dubbla lås
- 1960 - Moderato cantabile
- 1960 - Till sista andetaget
- 1960 - Svarta strumpor
- 1960 - De två kvinnorna
- 1961 - En kvinna är en kvinna
- 1961 - Riviera-Story
- 1961 - Leon Morin, präst
- 1962 - Cartouche - mästertjuven
- 1962 - Ställd mot väggen
- 1963 - Mannen från Rio
- 1963 - Schakalerna
- 1963 - 100.000 dollar i solen
- 1965 - Tokstollen
- 1965 - Brinner Paris?
- 1965 - Mannen från Hong Kong
- 1966 - Tjuven
- 1967 - Casino Royale James Bond 007!
- 1969 - Sirenen från Mississippi
- 1969 - En man för mej
- 1970 - Borsalino
- 1972 - Så tuktas en doktor
- 1973 - Le och låtsas dö
- 1974 - Stavisky
- 1975 - Mannen med nio ansikten
- 1976 - Över hans döda kropp
- 1995 - Les misérables
