Iraks historia
Wikipedia
|
Iraks historia |
| Tidsaxel |
| Förhistorisk tid |
| Det forntida Mesopotamien |
| Den arabiska erövringen och islams ankomst |
| Den osmanska perioden |
| Första världskriget och brittiska mandatperioden |
| Irak som självständig monarki |
| Republiken Irak |
| Irak under Saddam Hussein |
|
Se även: |
Denna artikel behandlar Iraks historia.
Innehåll |
[redigera] Mesopotamien
Civilisationer i området kan spåras mer än 5000 år bakåt. Världens rikaste kända arkeologiska fyndigheter finns i det som nu är Irak. I det forntida Mesopotamien ("landet mellan floderna") uppstod den första civilisationen i Mellanöstern – den sumeriska civilisationen. Trots de årtusenden som skiljer de två epokerna åt visar Iraks historia en kontinuitet som har skapats av anpassningen till de båda floderna Eufrat och Tigris. När floderna tilläts att flyta okontrollerat förde de med sig förstörelse då det kunde översvämma hela städer. När floderna kunde hållas i schack med hjälp av diken som förde bort vattnet för att användas till konstbevattning blev landet mycket fertilt.
Den dubbla naturen hos Eufrat och Tigris – deras destruktiva och produktiva möjligheter – har skapat två distinkta arv som återfinns i hela Iraks historia. Å ena sidan skapade Mesopotamiens rikliga vattentillgångar och frodiga floddalar möjligheter att producera rikligt med mat, vilket var basen för den civilisation som skapades av sumererna och upprätthölls av härskare som Hammurabi (1792-1750 f.Kr.), Kyrus II (550-530 f.Kr.), Dareios I (520-485 f.Kr.), Alexander den store (336-323 f.Kr.) och abbasiderna (750-1258). De forntida städerna i Sumer, Babylon och Assyrien låg alla i det som nu är Irak. Produktionen av mat och gemensamma ansträngningar för konstbevattning och kontroll av floderna främjade framväxten av en stark och expanderande stat.
Mesopotamien kunde också vara en svår en svår miljö att leva i, vilket medförde att folk sökte skydd mot naturens växlingar. Genom hela Iraks historia har olika grupper skapat autonoma, självförsörjande sociala enheter.
[redigera] Del av det osmanska riket och brittisk mandat
Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av det osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Då det osmanska riket deltog i första världskriget på centralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Under fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade viljatet Basra och södra delen av viljatet Bagdad.
År 1920 upprättades ett provisoriskt statsråd i Irak, med shiamuslimen Abdul Rahman Kailani som ordförande, för att förestå regeringen under Storbritannien som mandatär för Nationernas förbund. Den 23 augusti 1921 proklamerades den hashemitiske prinsen Faisal som kung av Irak efter en farsartad folkomröstning, varvid 96 procent av invånarna ska ha röstat på honom enligt arrangörerna. Den nye kungen var sunnimuslim liksom de som kom att styra Irak framöver och de som hade styrt över landet innan den brittiska ockupationen.
[redigera] Monarki
Den 10 oktober 1922 ingick landet ett alliansfördrag med Storbritannien som reglerande det brittiska inflytandet. Kungen av Irak förband sig bland annat att i viktiga ärenden, som berörde den brittiska regeringens internationella och finansiella förpliktelser och intressen, låta sig ledas av den brittiska regeringens råd. Storbritannien utlovade i sin tur att snarast möjligt försöka få Irak upptaget som medlem i Nationernas förbund, varvid landets ställning som mandatområde givetvis skulle upphöra. Fördraget krävde för sitt ikraftträdande även att det ratificerades av Iraks konstituerande nationalförsamling, vilken började sina förhandlingar i mars 1924. Trots starkt motstånd godkände de slutligen fördraget. Storbritannien företräddes av en high commissioner, som även var högste befälhavare över de brittiska trupperna i Irak.
[redigera] Republik
Irak blev en självständig, suverän stat 1932, och är en republik sedan 1958, då kung Faysal II störtades.
