Hjalmar Stolpe
Wikipedia
Hjalmar Stolpe, arkeolog, etnograf, född 23 april 1841 i Gävle, död 27 januari 1905. Son till justitieborgmästaren i Norrköping Carl Johan Stolpe och Katarina Vilhelmina Charlotta Eckhoff. Gift 1875 med Emmy Holmgren.
Hjalmar Stolpe var verksam vid Historiska museet mellan åren 1874-1900 och gjorde under tjugo års tid stora utgrävningar på Björkö.
Han började inte sin bana som arkeolog. Han var i själva verket entomolog (entomologi= läran om insekter) och kom till Björkö för att studera bärnsten, eftersom det ofta fanns insekter av olika slag inkapslade i den stelnade kådan. På Björkö fanns häpnadsväckande mycket bärnsten, vilket var underligt eftersom den egentligen inte ska finnas i Mälaren. Stolpe började fråga sig om den verkligen fanns där naturligt, eller om den hade fraktats dit av människor. Han upptäckte också snart att Björkös kustlinje hade mycket mer av intresse att erbjuda än bärnsten. Efter några dagar hade han hittat så mycket Fornlämningar att han bad om pengar från regeringen för att kunna fortsätta gräva. Arkeologi blev sedermera Hjalmar Stolpes liv och det är mycket tack vare honom som Björkö blivit så betydelsefull för svensk arkeologi.
Stolpe arbetade mest med att gräva fram gravarna på Björkö, i synnerhet i Hemlanden där han grävde ut 674 gravar. Han grävde också fram 196 gravar nära Borg. De gravlagda hade i många fall begravts tillsammans med mängder av olika tillhörigheter, som svärd och smycken.
Stolpe förde anteckningar över sina upptäkter bland Björkös gravar - hans anteckningsböcker förvaras idag på Antikvarisk-Topografiska Arkivet i Stockholm. Där förvaras även de nogranna planritningar som han lät göra av många gravar.
Stolpes metoder vad gällde utgrävningarna på Björkö var strikt vetenskapliga, t.o.m, revolutionerande på sitt sätt. Dagens arkeologer har honom att tacka för mycket. De tidigare arkeologerna var ofta rena skattletare - de mer dyrbara fynden togs om hand medan de vanliga vardagsföremålen ofta kastades bort. Stolpe gick i stället systematiskt till väga och fann att allting hade sitt eget värde, i alla fall om man var intresserad av att studera de vikingatida nordbornas vardagsliv.
Den rika Svarta Jorden hamnade också i fokus för Stolpes uppmärksamhet. Han grävde ut ett område på ungefär 4 000 kvadratmeter, men tyvärr vet man idag inte exakt var då schaktkartorna förkommit. Allt som allt tillbringade Hjalmar Stolpe tjugo år med att arbeta på Björkö. Han samlade ihop ett gigantiskt material. Arkeologi var dock inte Stolpes enda intresse. Hans stora intresse i livet blev att studera traditionella kulturer runt om i världen - arkeologin blev mer och mer ett medel att bekosta dessa studier. Stolpe blev senare en av de stora bidragsgivarna till etnografiska museet.
