Hjärnbark
Wikipedia
Hjärnbarken (cerebrala cortex, cortex cerebri eller bara cortex) är det yttre skiktet av storhjärnan, en del av hjärnan som finns hos alla ryggradsdjur. Det omtalas ofta som grå substans, men i en levande hjärna är den snarare rosa – ordet "grå substans" kommer ifrån att en icke levande hjärnbark är grå då den är lagrad. Grå substans består av ickemyelinerade nervceller, medan den vita substansen huvudsakligen består av myelinerade nervceller. Den mänskliga hjärnbarken är ungefär 3-5 mm tjock och veckad.
Hjärnbarken är veckad hos alla "högre" däggdjur. Detta skapar vindlingar som kallas gyri (singular: gyrus), och fåror som kallas sulci (singular: sulcus). Denna veckning ökar den totala arean av hjärnbarken. Hjärnbarken är involverad i många av de mer komplexa funktionerna i hjärnan, som minne, uppmärksamhet, "tänkande" och språk.
Hjärnbarken delas vanligen in i två hemisfärer, eller hjärnhalvor. Dessa delas in i fem lober:
- Pannloben, eller frontalloben,
- Hjässloben, eller parietalloben,
- Nackloben, eller occipitalloben,
- Tinningloben, eller temporalloben, samt
- Insula, eller insulära loben.
