Hövitsman
Wikipedia
Ämbetet Hövitsman har bl.a. utforskats av Sven Ulric Palme. Palmes huvudkälla är Tröghbolagh, skogsstadgan för Trögds allmänningsskogar, som finns bevarad för två av tredingarna. Här talas om värnamän, synemän och hövitsman. Dessa skulle ha hand om ett antal för bondemeningheten gemensamma angelägenheter; som skogstäkt, ollonsyn m.m.
I stadgan finns anvisningar för hur värnamän, synemän och hövitsman skall avlönas och om hur värnamän och synemän ska utses. Däremot finns ingen bestämmelse om hur hövitsmannen skulle utses. Med andra ord valdes han kanske inte, utan utsågs av kungen? Det fanns en hövitsman i varje treding, alltså lika många som husabyarna, vilket lett till Palmes teori att H. också administrerade dessa, med undantag för dalalagen, där de nämns husabyman.
Palme ställer här upp hypotesen att Tröghbolaghs hövitsman är konungens bryte eller konungen landbo och som sådan identisk med Dalalagens husabyman. Han finner också vid jämförelser med Götalagarna likheter mellan vilka samhällsfunktioner som innehafts av konungs bryti i Västgötarätten och konungs soknare i Östgötarätten.
De har alla ursprungligen varit förvaltare på konungens gård, men de har också i den egenskapen fyllt vissa offentliga funktioner bland bönderna i omgivningen. Palme deklarerar helt enkelt att husabyn var konungens gård, gården där konungens visthus låg, och där bryten, husabymannen, var det ombud för länsmannen som omtalas i ledungsrättens kamerala stadganden. Ett av husabymannens uppdrag var alltså att bevaka den kungliga skatteladan.
Palme avslutar sin uppsats med att han anser sig ha kunnat underbygga hypotesen att Tröghbolaghs hövitsmän och Dalalagens husabymän äro identiska. Därmed har vi nu följande rad synonymer till husabyman: konungsbryte, konungslandbo, konungssoknare, underlänsman = husabyman och hövitsman. Palme säger: "Husabymännen i Trögds tredingar har kallats hövitsmän" och "de flesta hövitsmän i nordisk medeltid ha fört ett militärt befäl.
Hövitsmän:
- Hövitsman i Skåne
- Hergeir kristen hövitsman på Birka år 830.
- Erik Karlsson (Örnfot), hövitsman i Rumlaborgs län och Öland
- Bo Stensson (Natt och Dag) hövitsman på Kalmar slott. Död tidigast år 1469.
- Erik Johansson (Vasa) (Gustav Vasas far) hövitsman på Kastelholm på Åland år 1504-år 1505.
- Knut Jönsson Posse, befälhavare på Viborg
Rikshövitsmän:
- Krister Nilsson (Vasa), rikshövitsman 1436
- Sten Sture d.ä.
Litteratur:
- Sven Ulric Palme, Hövitsmän och husabymän. Scandia, XXIV 1958.
