Högsta domstolen (Sverige)
Wikipedia
Rättsinstanser i Sverige |
---|
Allmänna domstolar: |
|
Förvaltningsdomstolar: |
|
Specialdomstolar: Arbetsdomstolen |
|
Skiljenämnder: |
|
Se även: |
Högsta domstolen (HD) är i Sverige den ena av de två parallella högsta instanserna i det allmänna domstolsväsendet. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Högsta instans i förvaltningsmål är däremot Regeringsrätten.
Högsta domstolen grundades av Gustaf III 1789 och har sitt säte i Bondeska palatset i Stockholm. Dess ställning är grundlagsfäst i regeringsformen. Ledamöterna skall vara minst 14 stycken och måste vara lagfarna domare. De kallas justitieråd och utses av regeringen. Regeringen utser också vem av dem som ska vara ordförande.
Innehåll |
[redigera] Domstolens verksamhet
Högsta domstolen är Sveriges högsta rättsinstans för brottmål och tvistemål. Dess domar skall vara prejudicerande, det vill säga visa hur svensk lag skall tolkas och hur rättliga problem skall lösas. För att ett mål skall tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd.
[redigera] Överklagan
När ett mål har avgjorts av hovrätten kan det överklagas till Högsta domstolen. Domstolen beslutar först om prövningstillstånd, om målet skall tas upp av Högsta domstolen. Prövningstillstånd skall beviljas om Högsta domstolens beslut eller dom kommer få betydelse som ledning för hur andra liknande fall skall bedömas. Om Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK) överklagar ett brottmål, måste dock Högsta domstolen ta upp fallet, utan att prövningstillstånd först måste lämnas.
[redigera] Resning
Part som vill att ett mål som en gång är avgjort av allmän domstol åter skall tas upp, kan ansöka om resning vid domstolen. För att resning skall beviljas krävs att nya omständigheter har framkommit som kan påverka domen.
För part som inte har överklagat i rätt tid kan domstolen efter ansökan besluta om återställande av försutten tid.
[redigera] Historik
Konungens domsrätt utfördes under frihetstiden och enligt 1772 års regeringsform av en avdelning av rikets råd, Justitierevisionen. Denna överflyttades sedan genom Förenings- och säkerhetsakten 1789 till ett särskilt ämbetsverk, Högsta domstolen. I detta ämbetsverk avgjordes alla justitierevisionsärenden och kungen hade två röster precis som han hade haft i rådet under frihetstiden.
Förordnandet för Högsta domstolen utfärdades den 15 maj 1789 och i detta föreskrevs att domstolen skulle bestå av 12 lagkunniga män, av vilka hälften skulle vara frälse, den övriga hälften ofrälse, samt lyda under riksdrotsens ordförandeskap. Ledamöterna tillsattes endast på "behaglig tid" och fick behålla de ämbeten de haft innan.
I 1809 års regeringsform bibehölls Högsta domstolen som utövare av den högsta domarmakten men dess organisation förtydligades. Enligt § 17 i regeringsformens ursprungliga lydelse skulle kungens domsrätt uppdras åt 12 av honom utnämnda lagkunniga män, justitieråd, vilka fullgjort vad författningarna föreskriver dem, som kan användas i domarämbeten, samt "i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet". De tidigare regeringsformernas stadgande (§ 21) behölls: Kungen skulle även fortsättningsvis ha två röster de gånger han var med i överläggningarna i Högsta domstolen. (Kung Oskar II närvarade en gång, vid högsta domstolens 100-års jubileum 1889, och använde då sina två röster.)
Ursprungligen fanns regeln om att hälften av ledamöterna skulle vara frälse och hälften ofrälse med i § 17 regeringsformen, men denna begränsning togs bort vid riksdagen 1844-45 eftersom den stod i strid med § 28 i 1809 års regeringsform (som sa att kungen inte borde fästa avseende vid börd vid utnämningar). Innan dess hade man i regel adlat framstående jurister för att på så sätt uppnå hälftenkravet.
I § 5 i 1809 års regeringsform föreskrevs ursprungligen att justitiestatsministern alltid skulle vara ledamot av Högsta domstolen, men vid departementalstyrelsens införande vid riksdagen 1840-41 upphävdes denna förening av ett statsråds- och ett domarämbete.
Bestämmelsen om att kungen skulle ha två rösträtter upphävdes 1909. Samtidigt upphörde Högsta domstolens åliggande att granska lagförslag. (Denna uppgift sköts numera av Lagrådet.)
Alla Högsta domstolens beslut utfärdades tidigare i kungens namn, då förkortat Kungl. Maj:t, i och med att kungen var tvungen att skriva under varje domslut (i Danmark tillämpas detta system fortfarande). Detta förfarande upphörde i och med införandet av den nu gällande regeringsformen år 1974.
(Se även Besvär, Lagrådet, Nedre justitierevisionen, Regeringsrätten, Revision och Underställning.)
[redigera] Domstolens sammansättning
Domstolens justitieråd:
- Johan Munck, ordförande, (justitieråd sedan 1987)
- Gertrud Lennander (1992)
- Leif Thorsson (1993)
- Göran Regner (1995)
- Severin Blomstrand (1997)
- Dag Victor (1997)
- Marianne Lundius (1998)
- Torgny Håstad (1998)
- Nina Pripp (1998)
- Ann-Christine Lindeblad
- Lars Dahllöf (2001)
- Ella Nyström (2002)
- Kerstin Calissendorff (2003)
- Per Virdesten (2004)
- Magnus Widebeck (2004)
- Anna Skarhed (2005)
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)