Graffiti

Wikipedia

Graffiti (it. plural av graffito "ristning", ursprungligen från grek. grapho "skriva") är text eller bild som, ofta olovligen, appliceras på offentliga platser för att dekorera eller för att ge uttryck för åsikter och känslor.

Innehåll 1 Traditionell graffiti (TG) 2 Spraykonst (TTP) 3 Spraykonsten i Sverige 4 Samhällets syn på graffiti 5 Graffitimålarnas syn på graffiti. 6 Taggar 7 Referenser 8 Svenska böcker om graffiti 9 Kända graffitimålare 10 Se även 11 Externa länkar

[redigera] Traditionell graffiti (TG)

Begreppet graffiti användes först av arkeologen Raphael Garrucci (1856) för att skilja ut folkliga, spontana inskriptioner från officiella på antika monument. Ordet klotter anses av graffittimålarna som ett pejorativ och de menar att ordet därför inte lämpar sig i seriösa sammanhang.

Graffiti är ett vanligt fenomen i alla tider och kulturer. även om man inte räknar de paleolitiska handavtrycken i grottkonsten hit, är graffitin ändå mycket gammal. En av de äldsta ristade förekomsterna finns vid Sakkara-pyramiden i Egypten, där en besökare för 3 500 år sedan skrivit med hieroglyfer: ”Jag är mycket imponerad av Farao Djosers pyramid”. Från och med antiken blir fynden vanligare, och i det utgrävda Pompeji (79 e.kr.) och i Roms katakomber (100 e.kr) finns många sådana exempel. Vikingarna spred graffiti med runor under sina resor, och på ett marmorlejon i Pireus finns inskriften ”Svear anbragte detta på lejonet” (900 e.kr.) Medeltida kyrkor har också graffiti i stor mängd.

Graffitins innehåll är anmärkningsvärt oförändrat fram till vår tid. Det rör sig huvudsakligen om en folkloristisk kommunikation i form av namn, enkla symboler, kärleksförklaringar, obsceniteter och triviala budskap, men någon gång också om dikt och prosa eller mer utarbetade teckningar. En enkel, kursiv textning är vanlig. Verktygen är skarpa föremål, krita eller pensel.

Mot denna traditionella graffiti (som på sina håll fortlever) kontrasterar vår egen tids stilistiska, politiska eller privata graffiti. Fartyginspektör James J. Kilroys Kilroy was here spreds som vandringsklotter under andra världskriget. Picasso uttryckte sin uppskattning av den ristade graffitin på Paris husfasader. Under 1960-talets slut politiserades graffitin under intryck av ungdomsrevolten, och den situationistiska väggpoesin uppmärksammades 1968. Politiska brigadmålningar och grannskapskonst blev vanliga under slutet av 1970-talet, och stencilkonsten eller Street Art utvecklades framförallt under 1980-talet.

[redigera] Spraykonst (TTP)

Med spraykonst (eng. spraycan art) menas den form av graffiti som från 1970-talets början utvecklats av ungdomar i USA, som under subkulturella och oftast illegala former gör tags, throw-ups och pieces eller bilder som innehåller något av dessa formelement, huvudsakligen med sprayfärg på till exempel murar och tåg.

En tag är en mindre, enfärgad, kalligrafiskt utformad spraysignatur, en throw-up är en något större sådan bestående av en ytterkonturlinje och med högst två färger, en piece (förkortning av masterpiece) är en fullt utvecklad graffitimålning i stort format, vanligen med en bokstavsbild i wildstyle i centrum, flankerad av tecknade figurer, med bakgrund och signatur, systematiskt utförd i flera lager av olika färger, gärna också med en s.k. outline runt bokstavsbilden.

Den förste graffiti-writern vi känner till var Cornbread i Philadelphia, omkring 1967. Taki 183 i New York gjorde sig själv och fenomenet känd runt 1970-71. Nu växte en massrörelse upp kring tunnelbanan, där målet var att bli King av alla tunnelbanelinjer. Man kunde även kalla sig king om man behärskade en viss stil som var unik eller om man var mest aktiv på att få upp sin signatur genom att bomba (skriva sin tag flera gånger på så många ytor som möjligt). Under konkurrens experimenterade man med färg, form, stil och format. Super Kool gjorde den första piecen 1972 och Flint 707 gjorde troligen den första hela tågvagnen (whole-car) 1973. Nu ingick graffiti som en del i hiphop-kulturen. IN gjorde sin första throw-up 1975. Det första hela tågsättet, The Freedom Train, målades 1976 och 1977 uppkom Wildstyle, en ornamenterande, svårtydd bokstavsdesign med ett intensivt rytmiskt och dynamiskt uttryck.

Under 1980-talets början knöts delar av spraykonsten till New Yorks gallerivärld där Keith Haring, Futura 2000 och Jean-Michel Basquiat gjorde sig kända, och i mitten av 1980-talet spreds den till övriga USA och till resten av västvärlden, bland annat med boken Subway Art och filmen Style Wars. New Yorks tunnelbana förblev ”en rullande konstutställning” fram till 1989, då en viss minskning av tågmålandet kunde förmärkas. Man gav sig på gatorna istället och hela städer var nästan helt bombade under denna tid. Från 1990 blev spraycan memorials vanliga i New York, och 1994 startade Art Crimes, den första och största websidan om graffiti. Under 2000-talet blir spraykonsten allmän i hela världen.

[redigera] Spraykonsten i Sverige

Till Sverige kom spraykonsten 1984, bland annat genom filmerna Style Wars och Wildstyle. Det riktiga genomslaget för den svenska graffitiscenen inträffade då filmen Stockholmsnatt visades för första gången på biograferna. I filmen medverkade Ziggy och Dizzy (två av de första graffitimålarna i Sverige) samt breakdancegruppen Bezerk. Filmen kom ut 1987 och detta var allt som behövdes för att graffitin skulle sprida sig över resten av landet. Dizzy, Ziggy, Dhemn (Demon), Zappo och Puppet hörde till de tidigaste. Zack & Merley gjorde enligt ryktet Sveriges första tågmålning 1984 och Mania med flera gjorde Sveriges första wholecar 1986 (Merry X-Mas 86) i Tumba. Zip 13 (senare Speed) blir King of Tagging. Det året bildades också crewet "Stuck on Graf" (Stockholmgraff) av de tre ledande grupperna i Stockholm: "DOA" (Demons of art: Dhemn, Razor), "DZCrew" (Dizzy-Ziggy), "TCP" (The can patrol: Merley, Zack) . Mode 2 och Bando i Paris och Shoe och Jaz i Amsterdam hade visst inflytande på tidig svensk graffiti.1990 målade "VIMcrew" (Vandals in motion) Sveriges första wholetrain, hela 8 pendeltågsvagnar. Ett flertal utställningar av graffiti på duk har hållits genom åren (Pike, Ance, Ikaros, Ruskig, Karma är några välkända namn), många böcker har skrivits och specialtidskriften Underground Productions [[1]] utkommer sedan 1992.

[redigera] Samhällets syn på graffiti

Samhället uppmärksammade knappast graffiti före 1970-talets början då amerikanen Robert Reisner populariserade begreppet. Inställningen var att fenomenet var ganska oförargligt eller rent av roande. Graffitin höll sig också ofta om än inte alltid i skymundan. I och med att den blev allt synligare på offentliga platser polariserades åsikterna: konst eller vandalism? Först kom motreaktionerna i Philadelphia och New York där ledande politiker "förklarade krig" mot fenomenet. Varken moralpanik eller lagskärpningar och inte heller nolltolerans har dock kunnat få graffitin att helt försvinna i Sverige eller i andra länder. Den har istället ökat.^[1] Saneringen av illegal graffiti kräver en mångfald starka kemikalier och mycket arbetstid, och innebär därmed stora utgifter för kommuner, företag, organisationer och enskilda.^[2] 2002 konstaterar Ungdomsminister Lena Hallengren och Stockholms Kommun att "nolltoleransen har misslyckats," att samhället nu måste kunna skilja på att "graffiti är konst, klotter är skadegörelse"; och man börjar därefter se sig om efter andra och bättre bekämpningsmetoder.

Ett annat sätt att tackla problemet har varit legala graffitiväggar, graffitiskolor och utställningsverksamhet. Syftet är här inte att få graffitin att försvinna utan mer att begränsa skadeverkningarna; så kallad "harm reduction", samt att aktivt stödja den konstnärliga komponenten ^[3]. För närvarande existerar ett trettiotal lagliga graffitiväggar runt om i Sverige. Exempel på städer som indirekt blivit mer eller mindre fria från klotter och illegal graffiti på grund av att man infört legala graffitiväggar, graffitiskolor och utställningsverksamhet är Norrköping i Sverige och Brügge i Belgien. I Brügge har de legala väggarna (Art Zones) kompletterats ocks med andra tillgängliga metoder. Brügge fick nota bene European Crime Prevention Award 2001 för denna sin insats. Man kan hoppas att den bräckliga vapenvila i konflikten som råder för tillfället inte förvärras av framtida politiska beslut.^[4] I graffitidebattens spår har också andra frågor aktualiserats som konstens, ungdomskulturens och reklamens roll i det offentliga rummet.

[redigera] Graffitimålarnas syn på graffiti.

Hur ser graffitins utövare på sig själva och på varför dom målar graffiti? Kriminologen Michael Johnson på Stockholms Universitet är den som senast undersökt målarnas drivkrafter.

" En slutsats i studien är att graffitikulturens roll ligger i att den binder samman ett nätvek av ungdomar som fungerar som ett publikunderlag från vilket den enskilde graffitimålaren kan få uppmärksamhet och erkännande, något som han/hon inte upplever sig få på andra ställen i samhället. Man skulle kunna säga att målarna skapar en scen tillsammans, graffitikulturen, att uppträda på, där de själva bestämmer vilka prestationer som ska vara värda att uppmärksammas, Man alternerar här mellan att stå på scenen och att vara en del i en applåderande publik för andra " ^[5]

Målarna anser att samhället borde kunna lära sig att acceptera också denna ungdomskultur och att det är gatukonst, inte skadegörelse (jmf: klotter) de sysslar med. De seriösa spraykonstnärerna menar vidare att de platser som målas (exempelvis mörka gångtunnlar) blir vackrare än de varit innan, och att man medvetet undviker att måla på kulturskyddade hus. Däremot inser man att tagging på olämpliga platser kan förarga vissa liksom reklam kan förarga andra. Fler lagliga väggar även i Stockholm kommer högt upp på önskelistan.

[redigera] Taggar

I seriös graffiti används taggar (eng. tags) för att signera ett verk, men "taggare" använder i princip bara taggar, ofta ritade med spritpennor.

[redigera] Referenser

1. ^ Tobias Claeson: Förebyggande åtgärder mot illegal graffiti. En ekonometrisk studie. Uppsala Universitet 2005. http://publications.uu.se/undergraduate/marc21.xsql?dbid=6381
2. ^ ”Graffiti - konst med en dyr prislapp”. Svenska Dagbladet, 2006-03-25.
3. ^ ”Graffitikurser ledde till minskat klotter. DN 13/11 2006.”.
4. ^ Tucker, Peter: En skola för megakonst. En redovisning av Kulturskolan Stockholms pågående projekt med graffitimålande ungdomar i Farsta och Bromma. Nov. 2006.
5. ^ Johnson, Michael: Inblick i en ungdomskultur. Samtal med graffitimålare. Stockholms Universitet 2006, s. 3.

[redigera] Svenska böcker om graffiti

• Dagrin, Bengt: Världen är skiti - leve graffiti! Författares Bokmaskin, Stockholm 1980.
• Jacobson, Staffan: Spraykonst. Graffiti från tecken till bild. Kalejdoskop, Åhus 1990.
• Sännås, Per-Olof: Graffiti. Action Bild, Södertälje 1993.
• Jacobson, Staffan: Den Spraymålade Bilden. Graffitimåleriet som bildform, konströrelse och läroprocess. Aerosol Art Archives, Lund University, Lund 1996.
• Jacobson, Malcolm: Dom kallar oss klottrare. Dokument Förlag, Sthlm 2000.
• Jacobson, Malcolm: Overground. Dokument Förlag, Sthlm 2003.
• Andersson, Per: Medan Svensson åt plankstek. Norstedts 2005.
• Ribe, Johan: Balaclava. (Roman.) Hägglunds Förlag 2005.
• Almqvist, Björn & Hagelin, Emil: Writers United. Dokument Förlag, Sthlm 2005.
• Jacobson, Malcolm: Overground 2. Dokument Förlag, Sthlm 2006.

[redigera] Kända graffitimålare

• Nordamerika

UGA (United Graffiti Artists) 1972-75: Richard Admiral, Juan Tapia, Roberto Gualtieri, Eduardo Salgado, Thomas Lee, Jaime Ramirez, Lonnie Marrow, Anatasio Kesoglides, Eduardo Rodriguez, Rodolfo Martinez, Darius Dent, Gary Fritz.

NOGA (Nation of Graffiti Artists)1974-76: Cliff 159, Stan 153, IN, OZ, Chino Malo, Rib 161, Kase.

A-One, Barbara & Eva 62, Blade, Cornbread, Cray One, Dondi, Dream, Earth Crew, Flint 707, Futura 2000, Hex, Just 195, Lady Pink, Lee, NASA Crew, Noc, Poem, Phase 2, Quik, Raevyn, Rammellzee, Seen, Slick, Super Kool,Taki 183, Tats Cru, T-Kid, UA Crew, Top Cat, Vulcan, Zephyr.

• Sydamerika

Os Gemeos, Vitché, Nina (Sao Paolo).

• Europa

156 Crew,187 Crew, ABC, ACS, AiO, Akay, Ash, BBC, Bando, Bates, Boxer, Caster, Cemnoz, Chris, Circle, Clean One, Coderock, Core, Cowboy, Daim, Delta, Dudez, Dudge, Dwane, DZCrew, Eye, Finsta, Goldie, Hiv, Ikaros, Jaz, Jay, Jon 1, Karma, Lokiss, Loomit, Mode 2, Mönsterås, News, Odem, Pike, Puppet, Pone, Rhyme, Ria Crew, Rens, Romance, Ruskig, Sabe, Swet, Skki, Shoe, Skize, Stef, Style Only Workgroup, Snok, Thrill, Track, VIM Crew, Won, Zappo, Zip 13, Ångest.

• Australien

Amok, Broke, Burn Crew, Everfresh Crew, Merda, Monkey, Phibs, Puzle, Prism, Risk, Ransome, Reka, Sync.

[redigera] Se även

• Klotter
• Gatukonst
• Kromofobi
• Ikonoklasm
• Moralpanik
• Keith Haring
• Jean-Michel Basquiat

[redigera] Externa länkar

• P-huset Anna, Kaptensgatan 4, Malmö: fotolog från Sveriges äldsta lagliga graffitivägg [[2]]
• Underground Productions (UP) Aktuell svensk graffiti i fyrfärg [[3]]
• Aktuell graffitikonst dag från dag från hela världen ArtCrimes.com