Giorgio de Chirico
Wikipedia
Giorgio de Chirico, född 10 juli 1888 i Volos, Grekland, död 20 november 1978 i Rom, Italien, italiensk målare. Företrädare för det metafysiska måleriet.
Efter konststudier i München, där han hade influerats av bl.a. Arnold Böcklin och Max Klinger, flyttade han till Paris 1911. På 1910-talet utförde han de målningar, som han har blivit mest berömd för, de s.k. "metafysiska" målningarna. Dessa framställer sällsamma, pseudoklassiska byggnader i ett överdrivet perspektiv runt tomma torg och hotfulla skulpturer. Den drömliknande stämningen förstärks genom inplaceringen av oväntade föremål, målade med kylig objektivitet.
De Chiricos andra, surrealistiska, fas kännetecknas av målningar med skyltdockor, mekaniska ritinstrument och underliga, spöklika interiörer. Målningarna från denna period räknas till höjdpunkterna inom det moderna, föreställande måleriet. Efter 1929 slog de Chirico in på helt nya vägar och utvecklade en maniererad, naturalistisk stil, och från 1933 tog han öppet avstånd från den modernistiska rörelsen.
[redigera] Poetens osäkerhet
En bananklase och en klassisk kvinnotorso i gips är placerade framför en arkad. Horisonten markeras med en mur. Bakom denna ses ett tåg som försvinner i fjärran. En sådan här ansamling av föremål verkar nyckfull och utan mening, men vart och ett besitter en symbolisk betydelse. Gipsgjutningen symboliserar mänsklig närvaro, bananerna representerar exotism och tåget en resa. Konturerna i hela detta bildspråk är dragna med kraft och energi. Men det är de monumentala och hotande skuggorna som för in kraft och gåtfullhet i bilden.
[redigera] Verk (i urval)
- Poetens osäkerhet (1913)
- En gatas mysterium och melankoli (1914)
- Barnets hjärna (1914)
- Oroande muser (1918)
