Göteborgsk ordlista
Wikipedia
Se göteborgska.
Innehåll: | A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
---|
Vissa av orden nedan är ålderdomliga (eller rent av utdöda) och kanske inte ens förstås av en infödd göteborgare, exempelvis kombarris eller smega.
[redigera] A
- Abrovinsch: tillfällig lösning. Exempel: "Jag gjorde en abrovinsch av ståltråd."
[redigera] B
- Bala, Balar: när man dricker mycket, sägs ofta till barn: bala inte så mycket för då kissar du på dig.
- Bamba: betyder skolbespisning, kommer troligen från barnbespisning (uttrycket används endast i Göteborgs stad med omnejd och i västsverige, ordet bör dock sannolikt klassas som dialektalt).
- Bambatant: person som jobbar med att laga mat, servera och sköta disken i bamba.
- Barkis: långfranska
- Bella: titta, glo, stirra.
- Beddon: Polis
- Bonnraketer: folköl.
- Brassa: skryta, överdriva.
- Bröta (Utt. brôta): föra oväsen, bullra, störa. Exempel: "Det är så brötigt i stan."
- Bröte (Utt. brôte): bråte
- Byssja (Utt. byscha): Byggarbetarbarrack
- Bördig (Utt. bôdi): snäll, schysst. Uttalas utan r. Exempel: "Jag får en godis då, är du bördig."
- Bös (Utt. bôs): damm, skräp. Exempelvis sågspån, sudd som blir till och skräpar när man använder suddgummi
[redigera] D
- Dajba: Att knäppa till någon eller något med fingret. Exempel: "Jag dajbade honom på örat". Att bli dajbad på örat kan vara väldigt smärtsamt, speciellt på vintern då det är kallt ute.
- Dâse: Snopp
- Dassig: Dålig, kass
- Dricka (subs.): Läskedryck
- Dö (Utt. dô): Du
- Döna (Utt. dôna):
- skjuta hårt (med till exempel fotboll).
- spela hög musik, låta mycket.
- Är ett korplag i fotboll. Spelar säsongen 2006 i division 4C.
[redigera] E
- Eller: allmänt utrops- och frågeord. Exempel: "De va la gött eller!", "E du helt go eller?" - Uttalas [Elleh]
- Exter: dumheter, hyss, ovanor.
[redigera] F
- Feppla: fumla, slarva. Exempel: "Fan va du fepplar!" Även i formen feppligt; krångligt.
- Ferre: Fest, party.
- Fippla: knåpa, göra något krångligt eller pillrigt. Besläktat med feppla.
- Flane: En person som är lite efter eller utmärker sig på ett udda sätt(bakom flötet)
- Flö (Utt. flô): flytta (om person, dock ej som synonym till att byta bostad). Exempel: "Flö på dej!" eller "Flöna dej"
- Fome (Utt. med fokus på 'o')See Tjomme, Flane
- Fuskigt: Orättvist.
- Full parra Full fart Exempel: "han sprang nerför Redbergsvägen i full parra!" Härleds till uttrycket "Full parallell" som härstammar från spårvägen.
[redigera] G
- Gigga: Spotta
- Go:
- dum i huvudet. Exempel: "É du go eller?".
- skön, trevlig, mysig. Exempel: "Han é ju en sån go gubbe!".
- Gubb-: används som förstärkande prefix. Exempel: "gubbfull".
- Gummiskor: gymnastikskor, träningsskor.
- Gänga: ha samlag.
- Gör-/Göra-: används som förstärkande prefix. Uttalas med hårt "g". Exempel: "görgo"
- Gött:Bra. Exempel: "Fan va gött!"
- Gött mos: härligt, skönt.
- Gira: Trycka snö i ansiktet på någon
[redigera] H
- Halv special: en korv med bröd och mos.
- Hel special: två korvar i ett bröd med mos.
- Himla: väldigt, förstärkande ord. Har nästan blivit rikssvenskt genom Kurt Olsson.
- Hysta: kasta. Exempel: "Hysta bollen då!"
- Hånka/Hänka: åka snålskjuts, tolka (efter moped).
[redigera] K
- Kinne: bio.
- Knö:
- trängas, knuffas. Exempel: "Sluta knö då!"
- flytta, se flö.
- Kombarris: stor sten.
- Käck: fiffig, trevlig, smart.
- Käcka sig: skryta, göra sig märkvärdig. Exempel: "Käcka dig inte!"
- Käka: Äta
- Körv: Korv
[redigera] L
- La: Väl. Uttalas med kort "a". Exempel: "De va la trevligt?".
- Läska: Fresta, reta (till exempel aptiten eller sinnet).
- Lö (Utt. lô): Könshår
- Lösig (Utt. lôsig): Långsam. Exempel: "Varför lösar du så?".
[redigera] M
- Macka:
- Smörgås "Ja ska gå å ta mig en macka"
- Flat sten som kastas på vattenytan så att den studsar "Nu ska syrran å ja gå å kasta macka ve havet"
- Munk: bakverk av choklad- eller kokos/chokladdoppat äggviteskum med kex i botten, typ Mums-mums-munkar.
- Måckligt: avundsvärt, fuskigt. Även i många andra former. Exempel: "Det är så måckligt att han har bil och inte jag."; "Han är riktigt måcklig."; "Måckel dig!"; "Ditt måcklo!"
- Möla: trycka i sig, vräka i sig. Exempel: "Maten är gratis och jag ska möla i mig så mycket jag kan."
- Mösa: gå/arbeta långsamt, slöa. Exempel: "Men sluta mösa dig, vi har bråttom."
- Mecka: Fixa, ordna. Ex: "Meckar du en fest (ferre) eller?"
[redigera] N
- Nada: Inget
[redigera] P
- Parra: fart. Exempel: "Värst vilken parra han hade."
- Popper: fotbollsskor.
[redigera] R
- Raschan: att få ett "spel".
- Rundstycke: litet vitt bröd, fralla.
- bra i Röva: Att vara höggradigt berusad, "Han va änna bra i röva redan när han kom".
"Röva" var även namnet på en ökänd restaurang i stan, där dörrvakten kallades för "hemorrojden" efter som "han änna hängde litet utanför".
[redigera] S
- Sagge: packe: En sagge tidningar.
- Sjapp: kiosk.
- Slödricka: Groggvirke (det man blandar ut brännvin med)
- Smega: smörgås.
- Sossecontainer: Familjebil lokalt tillverkad på bilfabrik ute på Hisingen eller i Gent.
- Soperent: Helt städat fritt från smuts.
- Svale: Trappavsats i ett hyreshus, man kan också mena hela trapphuset, uttalas med betoningen på "a". (Ordet bör sannolikt ses som klart dialektalt och inte som slang.)
Att bo "svalelag" med någon är att bo granne med någon i ett flerfamiljshus.
[redigera] T
- Taja: onanera. (Ordet förekommer dock i större delen av Sverige.)
- Tapp: bensinmack, är gammal rikssvenska från början men används mycket i Göteborg.
- Tetig: underlig, konstig. - Uttalas utan g
- Tjomme:
- konstig typ. Exempel: "Jag såg en tjomme som hoppade i älven med kläderna på."
- kille, grabb.
- Tjompa: gå genom isen lite lätt, bli blöt om foten. Även hoppa pa isflak i hamnen.
- Tjotta: kasta, se hysta.
- Tjöta:
- prata, umgås. Exempel: "Vi tjötade lite bara."
- babbla, pladdra, tjata. Exempel: "Han tjötar ju så att man blir galen."
- Tjötröv: En som pratar mycket.
- Tratt: Kapprum/elevingång på skola.
- Träd: (ett trä) krukväxt, även mycket små sådana.
- Tyken: uppkäftig, provokativ, spydig. Även i formen tyka; käfta emot.
[redigera] Å
- Åpen: glupsk, girig.
[redigera] Ä
- Änna:
- verkligen, förstärkningsord. Exempel: "det va la kul, änna!"
- liksom. Exempel: "Han änna knödde sig på bara."