Göksholm

Wikipedia

Göksholms slott omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därför troligen inte helt tillförlitlig.

Göksholm, slott vid Hjälmarens södra strand i Stora Mellösa socken, Örebro kommun. Sveriges äldsta alltjämt bebodda privatbyggnad.

Göksholm är historiskt rykbart genom mordet på rikshövitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson 1436, vilket ägde rum på slottets ägor. Mördare var dåvarande ägarens son Magnus Bengtsson (Natt och Dag).

[redigera] Byggnadshistoria

Göksholms äldsta delar har kunnat dateras till 1200-talet. Slottet - vid denna tid snarast en befäst borg med ett större torn - byggdes sedan om och till i sex olika etapper under medeltiden. Efter en större eldsvåda i slutet av 1500-talet moderniserades slottet i tidens stil och fick bland annat en regelbundnare planlösning, gavelrösten i holländsk renässansstil och större fönster. Trots att ombyggnaden var genomgripande lämnades dock åtskilligt av den medeltida strukturen kvar.

Från tiden för renässansombyggnaden härrör också ett mycket välbevarat målat innertak med 121 kassetter.

Under ägarna Knut Kurck och Johan Fleming på 1600-talet omgjordades slottet med murar med portaler samt försågs med kringliggande flygelbyggnader (numera rivna). 1801 lät Lars Gustaf Tersmeden bygga om taket varvid de stora gavelröstena togs bort, och därefter har inga större yttre ändringar vidtagits även om en del äldre murverksdetaljer lyfts fram i fasaderna i samband med en restaurering c:a 1950. I samband med den sistnämnda gjordes en noggrann byggnadshistorisk undersökning av slottet vilken dokumenterats av Iwar Andersson i Göksholm - Från medeltida borg till nutida bostad (Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar, Uppsala 1965).

[redigera] Ägarlängd

Göksholms ägarlängd är dokumenterad (delvis felaktigt) genom en uppteckning från 1801 av en numera försvunnen målad fris från 1676. Frisen omfattade alla ägare "som med bref bewisas kan" under perioden c:a 1320-1676 och upptager följande namn (stavningen har moderniserats) vilka bildar en rakt nedstigande linje från far till son (samt slutligen en dotter):

• Bo Nilsson (Natt och Dag), riddare, riksråd och lagman
• Bo Bosson (Natt och Dag), riksråd och lagman
• Sten Bosson (Natt och Dag), riddare, riksråd, riksmarsk och lagman
• Bengt Stensson (Natt och Dag), riddare, riksråd och lagman
• Magnus Bengtsson (Natt och Dag) (i äldre källor ibland kallad Måns), riddare, riksråd och lagman
• Johan Månsson (Natt och Dag), riddare och riksråd
• Åke Johansson (Natt och Dag), riddare, riksråd och lagman
• Johan Åkesson (Natt och Dag), riksråd
• Axel Johansson (Natt och Dag)
• Åke Axelsson (Natt och Dag), friherre, riksråd, riksmarskalk och lagman
• Barbro Åkesdotter (Natt och Dag), friherrinna, död 1680, gift med 1) Klas Bjelkenstierna, amiral och riksråd 2) Knut Kurck, friherre, riksråd och lagman

Av de ovannämnda är dock Bengt Stensson den första som kan knytas till gården genom känt medeltida källmaterial. Han kom i besittning av gården genom sitt äktenskap med Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt), vilket betyder att ägarlängden är felaktig för de tre första generationerna. Den första med säkerhet kända ägaren till Göksholm var Kristinas mormors mormor Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), som möjligen fått gården som morgongåva av sin första man, lagmannen i Närke, Knut Matsson (Lejonbjälke). Göksholm gick därefter i arv på kvinnolinjen i fyra generationer. De fem första ägarna till Göksholm är således:

1. Ingeborg Ulfsdotter (Ulv)
2. Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke)
3. Katarina Magnusdotter (Bengt Bossons ätt)
4. Margareta Lidinvardsdotter (Lidinvard Haraldssons ätt)
5. Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt)

Efter Barbro Åkesdotters död 1680 ärvdes Göksholm av hennes sondotter och ägarlängden ser därefter ut som följer:

• 1680-1703: Charlotta Bjelkenstierna, gift med Johan Kasimir Fleming af Liebelitz, kammarråd
• 1703-1747: Axel Johan Fleming af Liebelitz
• 1747-1754: Karl Sparre, generalmajor
• 1754-1794 (?): Beata Sparre, gift med Adam Otto Lagerberg, greve, landshövding i Skaraborgs län
• 1794 (?)-1799: Karl Lagerberg, greve, kapten
• 1799-1817: Lars Gustaf Tersmeden, kapten
• 1817-1822 (?): Gotthard Mauritz von Rehausen, friherre, minister i London
• 1822 (?)- 1852: Johan Gotthard von Rehausen, friherre, minister i London
• 1852-1890: Malvina Harriet von Rehausen, änka efter Samuel Abraham Leijonhufvud, friherre, president
• 1890-1914: Emma Leijonhufvud, friherrinna, gift med Gustaf Nyrén, komminister
• 1914-1999 (?) : Tage Leijonhufvud, friherre, ryttmästare
• 1999 (?) - : Erik Leijonhufvud, friherre, lantmästare