Flicka och hyacinter
Wikipedia
Flicka och hyacinter | |
---|---|
Genre | Drama |
Produktionsland | Sverige |
Premiärår | 1950 |
Regissör | Hasse Ekman |
Producent | Lorens Marmstedt |
Manus | Hasse Ekman |
Skådespelare | Eva Henning, Ulf Palme, Birgit Tengroth, Anders Ek |
Originalmusik | Erland von Koch |
Produktionsbolag | Terrafilm |
Speltid | 89 minuter |
Språk | Svenska |
Flicka och hyacinter är en svensk film från 1950 i regi av Hasse Ekman
Innehåll |
[redigera] Handling
En ung kvinna lämnar en fest djupt besviken och förtvivlad. Sent på natten vandrar hon ensam genom staden till sin lägenhet. Följande morgon finner städerskan henne hängande död i takkroken. I ett efterlämnat brev till grannarna Anders och Britt Wikner testamenterar hon sina få ägodelar till paret. Hennes namn är Dagmar Brink. Anders Wikner, som är författare, beslutar ta reda på vem hon var och varför hon tog sitt liv.
[redigera] Om filmen
Filmen premiärvisades 6 mars 1950 på biograf Royal i Stockholm. Inspelningen av filmen utfördes vid Sandrew-Ateljéerna i Stockholm med exteriörer från olika platser i Stockholm av Göran Strindberg. Filmen var en av de första svenska filmer som mer explicit berörde homosexualitet - tidigare filmer hade på sin höjd antytt ämnet, om ens det. Samtida recensenter intar olika ståndpunkter. En del förbiser detta inslag helt och hållet. Andra nedvärderar dess betydelse för handlingen. Men några erkänner att det är modigt av Ekman att våga ta upp ett känsligt ämne.
[redigera] Roller i urval
- Eva Henning - Dagmar Brink, barpianist
- Ulf Palme - Anders Wikner, författare
- Birgit Tengroth - Britt Wikner, som ogift Söderberg, Anders fru, reklamchef på bokförlag
- Anders Ek - Elias Körner, konstnär
- Gösta Cederlund - bankir G.D. von Lieven, Dagmars far
- Karl-Arne Holmsten - Willy Borge, schlagersångare
- Keve Hjelm - Stefan Brink, Dagmars f.d. man, kapten
- Marianne Löfgren - Gullan Ekberg, tidigare Wiklund, revyartist
- Björn Berglund - poliskommissarie Lövgren
- Anne-Marie Brunius - "Alex", den rödhåriga
- Gösta Gustafson - mannen med etsningarna
- Sven-Eric Gamble - Kalle, bostadslös yngling i trappuppgång
- Sigbrit Molin - hans flickvän
- Gudrun Brost - Körners väninna
- Georg Skarstedt - llgubbe hos Körner
[redigera] Musik i filmen
- Det vore nåt för mej, kompositör Mac Morris, text Dardanell, sång Marianne Löfgren
- Fjorton år tror jag visst att jag var, text Henrik Lilljebjörn, framförs av okänd kvinnlig sångare och kör
- Nu tändas tusen juleljus, kompositör och text 1939 Emmy Köhler
- Mach dir um mich bitte keine Sorgen (Räck mig din hand och låt oss vara vänner), kompositör Gerhard Winkler, tysk text Günther Schwenn, svensk text 1943 S.S. Wilson framförs av okänd manlig sångare