Finska ortodoxa kyrkan
Wikipedia
Den Finska ortodoxa kyrkan är en av Finlands två folkkyrkor. Kyrkan har cirka 60.000 medlemmar och är liten jämfört med den protestantiska Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Den Finska ortodoxa kyrkan utgör en självständig ortodox kyrka, ansluten till Konstantinopels patriarkat. Kyrkans överhuvud är Leo, ärkebiskop över Karelen och hela Finland.
Kyrkan är indelad i tre stift, Karelens, Helsingfors och Uleåborgs. Tillsammans utgör dessa stift 24 stycken församlingar
Biskopen över Karelens stift är samtidigt ärkebiskop för kyrkosamfundet. De övriga stiften är metropolitdömen, och detta innebär att stiftens överhuvuden inte är biskopar utan metropoliter.
[redigera] Historia
Ortodoxa kristna har funnits i Finland och Karelen ända sedan områdena kristandes, men då endast i Karelen. Då Finland år 1809 erövrades av Ryssland och blev ett storfurstendöme så skedde en stark ökning av anslutna till den ortodoxa tron iochmed många inflyttade ryska statstjänstemän till Finland. Kyrkan var en del av Sankt Petersburgs stift fram till 1892 då kyrkan blev sitt eget finska stift.
Till följd av den ryska revolutionen blev Finland självständigt år 1917 och såväl den ortodoxa som den lutherska kyrkan status av statskyrka. År 1921 beviljade den ryske patriarken Tikhon den Finska ortodoxa kyrkan autonomi från den Ryska ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka sökte sig istället till den grekiska ortodoxin och 1923 blev kyrkan ett autonomt ärkebiskopdöme under Konstantinopels patriarkat.
Det finns två ortodoxa kloster i Finland, i Heinävesi i Savolax; Nya Valamo kloster och Lintula kloster.
