Fagersta kommun

Wikipedia

Fagersta kommun

Län	Västmanlands län
Domsaga	Västmanlands domsaga
Landskap	Västmanland
Centralort	Fagersta

Area • Totalt • Vatten	232:a 270
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	183:e 12 231 45
Kommunkod	1982
Webbplats	http://www.fagersta.se

Fagersta kommun är en kommun i Västmanlands län, med tätorten Fagersta som centralort.

Fagersta kommun genomkorsas av järnvägarna Ludvika–Tillberga–Stockholm och Avesta/Krylbo–Örebro samt riksvägarna 66 och 68. Centralort i kommunen är Fagersta.

[redigera] Historia

[redigera] Fagersta fram till järnåldern

Fagerstas historia är fram till 1900-talet stark förknippad med järn- och ståltillverkning. Redan på stenåldern bodde dock människor inom den nuvarande kommunen, flera boplatser finns belagda från denna tid. Från yngre järnåldern är ett mindre gravfält känt. De välbevarade blästerugnarna i Dunshammar, 3 km söder om Ängelsberg, härrör från denna tid. Under arkeologiska utgrävningar på 1970- och 80-talet konstaterades att blästerugnarna fanns redan på 600-talet. Järnmalmen som man använde var s.k. sjömalm, och togs upp från den intilliggande sjön Åmänningen. Dunshammar är en av de äldsta platserna i Sverige för järnframställning man idag vet om.

[redigera] Järnframställningen ökar under medeltiden

Från medeltiden finns flera lämningar efter både järnmalmsbrytning och hyttor i kommunen. I Semlaområdet, vid Strömsholms kanal, fanns redan under 1300-talet flera gruvor och ett mäktigt järnbruk. Järnbruket lades ned på 1800-talet, men gruvverksamheten fortsatte fram till 1960-talet. Även de senare betydelsefulla järnbruken i bl.a. Ängelsberg och Västanfors hade anor tillbaka i medeltiden.

[redigera] Fagersta bruk

Vid Kolbäcksån anlades 1611 en stångjärnshammare på en plats där järnframställning också pågått sedan medeltiden. Hammaren blev början till Fagersta bruk, runt vilket så småningom ett samhälle växte fram. Utvecklingen gick dock relativt sakta, först under slutet av 1800-talet kom Fagerstas stora expansion i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB (från 1971 Fagersta AB), ett modernt industriföretag, som bestod ända fram till 1970-talets stålkris, och slutligen avvecklades 1984. Dagens stålindustri sysselsätter emellertid nästan lika många som gamla Fagersta AB gjorde.

[redigera] Fagersta blir stad

I takt med att järnbruket växte uppfördes i början av 1900-talet stora områden med arbetarbostäder i brukets regi. Egnahemsrörelsen hjälpte också till att samhället växte till ytan. Den 1 januari 1944 erhöll Fagersta stadsrättigheter, och slogs då ihop med det närbelägna stations- och brukssamhället Västanfors. Fagersta centrum fick sitt nuvarande utseende under 1950- 60- och 70-talen. År 1971 ändrades kommunallagen så att alla kommuner skulle kunna styras lika. Därmed slopades den särskilda stadskommunen. Fagersta, tillsammans med ett antal andra forna stadskommuner, väljer dock fortfarande att kalla centralorten för stad.

[redigera] Demografi

Kommunen, som idag har ca 12 300 inv, har under den senaste tioårsperioden har minskat sin befolkning med ca 1 400 personer. Den främsta orsaken till detta är ökad utflyttning. Fagersta kommun har även en äldre befolkning än landet i dess helhet. Majoriteten (89 %) av befolkningen bor i centralorten.

[redigera] Näringsliv

Näringslivet i kommunen är starkt koncentrerat till centralorten, vilken fram till för 20 år sedan var en bruksort dominerad av en stor arbetsgivare. Efter att Fagersta AB upphörde som koncern 1984 togs dess produktion, vilken var inriktad på specialstål dock över av ett antal andra stålföretag. Dessa företag är: Seco Tools AB (hårdmetallverkstyg för skärande bearbetning – ca 1000 anställda i F.), Atlas Copco Secoroc AB (bergborrar – ca 500 anställda i F), Fagersta Stainless AB (rostfri valstråd och dragen tråd – ca 330 anställda) och Outokumpu Stainless Tubular Products AB (svetsade rostfria rör – 180 anställda i F.). Tillsammans sysselsätter idag stålindustrin ca. 25% av kommunens befolkning.

Andra större företag är AB Karl Hedin (trävaror) och AB Västanfors Industrier (stålbyggnader).

[redigera] Natur

Kommunen, som ligger i Bergslagens malmregion, har en berggrund vilken utgörs av sura vulkaniska bergarter, som utsatts för veckning och omvandling. När berggrunden bildades avsattes också järnmalmer. Det viktigaste malmstråket inom kommunen ligger nordväst om centralorten (Fagersta) och följer berggrundens sydväst–nordöstliga huvudriktning. I detta område har tidigare funnits flera gruvor. Den största var Stortäktsgruvan i Semlaområdet. Rudgruvan var Fagersta Bruks egen gruva och bröts in på 1960-talet. Vid Svartberget, norr om Hedkärra, har det tidigare brutits kalksten. Den kalkrika berggrunden återspeglas i områdets flora. Geografin präglas av smala dalgångar, som har samma riktning som järnmalmsfältet. I de lägre partierna vid Kolbäcksån och sjön Aspen finns sammanhängande stråk med sediment och öppen kulturmark. Området är i övrigt huvudsakligen beväxt med skog på morän eller myrmark.

[redigera] Turism

Besöksmålen är många i Fagersta kommun. I Ängelsberg finns bl.a. världens äldsta bevarade oljeraffinaderi (beläget på Oljeön i sjön Åmänningen) och det av UNESCO förklarade världsarvet Engelsbergs bruk. Även Ängelsbergs järnvägsstation från 1900 är värt ett besök. I den östra utkanten av Ängelsberg ligger invid Ennora i skarven mellan sjöarna Åmänningen och Lilla aspen Sjöbergsgården. Den inhyste fram till och med år 1996 en sommarkoloni för barn och unga från Stor-Stockholm. Numera tjänstgör den som LSS-boende för psykiskt funktionsnedsatta. I Västanfors hembygdsgård vid Strömsholms kanal finns, förutom det vanliga beståndet av lokala almogebyggnader, Västanfors herrgård, en gammal slussvaktarstuga och Västanfors kyrka.

Bland naturupplevelser kan Bruksleden, som passerar igenom kommunen, nämnas. Leden går bl.a. förbi Fagersta kommuns högsta punkt Högbyn, som ligger 241 m över havet, det gamla järnbruket Trummelsberg och utsiktstornet vid Landsberget (kommunens näst högsta punkt, 217 m över havet). Det finns ytterligare ett antal vandringsleder och kommunen har även 3 naturreservat, Svartberget, Jonhagen och Jönsbacken.

Här listas några av kommunens viktigaste sevärdheter:

Dunshammar
Engelsbergs bruk
Oljeön
Strömsholms kanal
Västanfors gamla kraftstation
Västanfors hembygdsgård
Västanfors kyrka
Trummelsberg
Semlaområdet
Ombenning
Melings hyttruiner
Fagersta bruksmuseum
Rune Lindström museet
Skolmuseet
Skansenmuseet
Kolarbystigen
Flobystigen

[redigera] Orter i Fagersta kommun

[redigera] Kända personer som är födda i Fagersta

Anitra Steen, vd för Systembolaget och Göran Perssons fru
Lennart Hellsing, författare
Ulf Samuelsson, ishockeyspelare
Tomas Sandström, ishockeyspelare

	Kommuner i Västmanlands län
	Arboga \| Fagersta \| Hallstahammar \| Heby \| Kungsör \| Köping \| Norberg \| Sala \| Skinnskatteberg \| Surahammar \| Västerås
	Sveriges län \| Sverige