Emanuel Geibel
Wikipedia
Emanuel Geibel, född 17 oktober 1815 i Lübeck, Tyskland, död 6 april 1884 i Lübeck, tysk författare, i första hand verksam som lyriker.
Geibel inspirerades av den klassicistiska skönhetskulten, men i än högre grad av romantiken, vid en tidpunkt då denna redan var förlegad. Han kan därför ses som en mycket sen romantiker. Geibel lade dock mycket stor vikt vid formfulländning, mindre vid innehåll och känsla. Politiskt var han konservativ och tysk nationalist, och en del av hans verk kunde på 1900-talet utnyttjas av nazismen för propagandistiska syften.
Utöver den egna lyriken gjorde Geibel betydande tolkningar av fransk, spansk, grekisk och latinspråkig lyrik. Han skrev också några skådespel och operalibretti, men hade ingen större framgång på detta område.
[redigera] Bibliografi
- Gedichte (1840)
- Zeitstimmen (1841)
- An Georg Herwegh (1842)
- König Roderich (1844)
- Zwölf Sonette für Schleswig-Holstein (1846)
- Juniuslieder (1848)
- Spanisches Liederbuch (1852)
- Meister Andrea (1855)
- Neue Gedichte (1856)
- Brunhild (1857)
- Fünf Bücher französischer Lyrik (1862)
- Gedichte und Gedenkblätter (1864)
- Sophonisbe (1868)
- Heroldsrufe (1871)
- Spätherbstblätter (1877)
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Emanuel Geibel
