Dyblad
Wikipedia
| ?Dyblad | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Enhjärtbladiga Monocotyledonae |
| Ordning: | Alismatales |
| Familj: | Dybladsväxter Hydrocharitaceae |
| Släkte: | Dyblad Hydrocharis |
| Art: | Dyblad H. morsus-ranae |
|
|
|
| §Hydrocharis morsus-ranae Auktor: L., 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Dyblad (Hydrocharis morsus-ranae) hör till de äkta vattenväxterna. Det vegeterar nämligen uteslutande som en flytväxt på ytan av stillare vatten, till exempel i sjövikar, dammar och diken. De rundade bladen ligger utbredda på vattenytan, liknande näckblad i miniatyr, till färgen ibland ljusgröna (i skugga), ibland rödbruna (på vattenytor, som inte är skyddade mot solen). De vitaktiga, tämligen tjocka trådrötterna hänger fritt ned i vattnet. Växten är sålunda till levnadssättet lik de flesta andmatsarterna, Lemna. Man har med namnet hydrochariter betecknat sådana högre växter, som flyter lösa och fria på vattnet och sålunda för en tillvaro, jämförlig med planktonorganismernas (även om dessa är mikroskopiska eller åtminstone mycket små). Dybladet finns tämligen sällsynt i södra och mellersta Sverige och Finland och ytterst sällsynt i Norge.
Hydrocharis är dioik eller tvåbyggare. Honblomman sitter ensam, men hanblommorna vanligen tre tillsammans inom ett gemensamt hölster. Honblomman har sex märken, 6-rummigt och undersittande fruktämne; hanblomman har mer än sex ståndare (9 till 15, de inre sterila) bägge slagen har tre vita kronblad. Förökningen sker dock i Sverige sällan genom frön, men i stället genom vegetativa knoppar, som på hösten lossnar och, tunga som de är genom sitt rikliga näringsförråd av stärkelse, sjunker till bottnen. Där övervintrar de för att på våren, då deras liv åter vaknar, flyta upp till ytan och utväxa till en ny flytplanta.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Dyblad
