Carl Fredric Broocman
Wikipedia
Carl Fredric Broocman, född 1709 i Lais, Livland, gift med Magdalena Aschania (1718-1759), död 27 juli 1761 i Norrköping, begravd (bild) på Östra Eneby kyrkogård, topograf, historiker och författare.
Innehåll |
[redigera] Biografi
[redigera] Härstamning
Carl Fredric Broocman härstammar från en tyskbaltisk släkt. Hans far hette Reinerus Reineri (1677-1738) och var kyrkoherde i Lais i Livland, hans mor hette Anna. Carl Fredric föddes 1709 under det stora nordiska kriget (1700-1721). Under en period hade Karl XII sitt vinterkvarter i Lais, men det gick dåligt för svenskarna. Livland härjades och ödelades, varvid familjen flydde till Sverige.
[redigera] Uppväxt
Efter att ha vistats en tid i Stockholm, mottog fadern 1712 en adjunktur vid tyska församlingen i Norrköping och utnämndes 1713 enhälligt till kyrkoherde. Det dröjde emellertid inte länge förrän det stora kriget även nådde Östergötland. År 1719 plundrades Norrköping och brändes ned av ryska trupper. Kyrkoherden gav dock inte upp utan reste runt både inom och utom riket och samlade in pengar för uppbyggandet av kyrkan. Detta lyckades så väl att det när kyrkan var klar fanns ett överskott av 15 000 daler kopparmynt (6 666 kronor 67 öre). År 1723 utnämndes kyrkoherden till prost.
Efter fredsslutet grundade Reinerus Reineri Broocman 1723 eller 1724 Norrköpings första boktryckeri. Han avsåg att i första hand översätta Christian Scrivers uppbyggelsebok Seelenschatz (Själaskatt). Boktryckeriet gick bra och många böcker producerades. Prosten var också själv författare och skrev En fullständig svensk hushållsbok i tvenne delar. Där ger han många praktiska råd om t.ex. skogshushållning. Han sprider också kunskaper om potatisen, som Jonas Alströmer 1724 börjat odla på sin gård Nolhaga (utanför Alingsås) och pekar på att den både är god och nyttig. Reinerus Reineri Broocman avled 1738. Då hade sonen Carl Fredric redan sedan några år tillbaka övertagit tryckeriet. Andra delen av hushållsboken, som är ett utdrag ur faderns efterlämnade manuskript, utgavs postumt 1739.
[redigera] Carl Fredric efterträder fadern
Det var ett för sin tid blomstrande företag som Carl Fredric hade tagit över. Han for till Wittenberg för studier och blev vid återkomsten tryckeriets faktor. År 1730 gav han ut Den fromma endräkten, faderns översättning av Concordia Pia (den latinska upplagan av konkordieboken) och tre år senare övertog han skråprivilegierna. Tack vare annonser och tryckta bokkataloger fick alstren stor spridning. Det kunde bli upplagor på flera tusen.
År 1736 köpte Carl Fredric Himmelstalunds gård av fadern och fick därmed en herrgård med stor trädgård alldeles norr om Motala ström. Detta år hade han gett ut 31 förlagsartiklar, bland dem Haquin Spegels verk Guds Werk och Hwila. Så småningom överlät Carl Fredric tryckeriet till sin svärson Johan Edman (d.1791), som 1758 startade Norrköpings Weko-Tidningar, senare kallad Norrköpings tidningar, vilken nu är Sveriges äldsta dagstidning.
[redigera] Beskrivning över Östergötland
Carl Fredric bodde nu på Himmelstalunds gård och kunde där ha tagit det lugnt och njutit av livets goda. Emellertid lockades han att gå i faderns fotspår och bli författare. Han beslöt sig för att i Carl von Linnés anda skriva ett verk om Östergötland! I förordet till detta verk berättar han: then stora möda jag trenne särskildte år om Sommartiderna haft, medelst omkringresande til hwarje Stad och Sokn här i ÖsterGötland, at uti erforderliga mål gjöra mig underrättad; all then otroliga correspondence thenna samling förorsakat, och then myckna kostnad jag anwändt, förutan öfrigit beswär, som enhwar af thenna Beskrifnings innehåll lätteligen kan se och finna.
Topografen tycks personligen ha besökt alla de platser han beskriver, vari ingår 5 städer och 108 pastorat. Han reste runt i landskapet med häst och vagn, kanske någon enstaka gång också med släde, och intervjuade prästerna, som fått en rekommendation från biskop Andreas Olavi Rhyzelius att ge stöd åt Broocman. Det tog åtskilliga år innan det stora verket var klart för tryckning. Det är uppdelat i två delar. Den första, omfattande 200 sidor, beskriver först hela landskapet, sedan städerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Wadstena och Skeninge. Andra delen, omfattande 780 sidor, beskriver landsbygden häradsvis och sockenvis och avslutas med ett register, med sockennamnen i alfabetisk ordning.
Det var sina sista krafter han lade ned på sin östgötabeskrivning; han var nämligen märkt av sjukdom och redan sommaren efter utgivningen avled Carl Fredric Broocman i en ålder av 52 år. Hans hustru Magdalena Aschania hade dött redan två år tidigare. De efterlämnade sonen Carl Gustav och dottern Catharina Elisabeth.
[redigera] Efterskrift
Sonen Carl Gustav lämnade efter sig en enklare ”dissertation” om Norrköpings tidigaste historia. En annan Broocman, Nils Reinhold, skrev om svensk heraldik.
[redigera] Externa länkar och källor
- Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan, sid. 1170-1171 (1878).
- Johan Edman (gift med Catharina Elisabeth Broocman) ställs orättvist i skuggan av Reinerus Reineri Broocman (Norrköpings tidningar).
- "Wermlands tidning", tryckt av Carl Fredric Broocman, Norrköping.
- ”Himmelsk brudkammer”, tryckt av Carl Fredric Broocman, Norrköping.
[redigera] Litteratur & källor
- Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Soknar, Säterier, Öfwer-Officers-Boställen, Jernbruk och Prestegårdar, med mera: Utgifwen och till Trycket befordrad af Carl Fredric Broocman. Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / Faksimile: G. Ekströms förlag 1993
