Breitholtz
Wikipedia
Breitholtz, svensk adlig ätt, som f.n. består av omkring 235 personer, förutom i Sverige boende även i Finland, England och USA. Släktens historia börjar i 1200-talets Visby, men släktledningen är säker först med stamfadern Marquard Bretholt (c.1400-1477), hansaköpman, borgmästare i Reval/Tallinn och slutligen birgittinermunk.
Ätten kom under svensk överhöghet 1561 med diplomaten Jasper Breitholt, tillhörde 1624 Livlands ridderskap, inkom 1637 från Reval/Tallinn till det egentliga Sverige och fick 1650 svenskt adelsskap med generalmajoren Claes Breitholtz (1620-1706). Ätten introducerades på Sveriges Riddarhus 1650 som adlig ätt nr 484 och uppflyttades i riddareklassen 1778.
Vapen: En vit enhörning vid en grön lind i en delad sköld, det övre fältet blått, det nedre rött.
[redigera] Några medlemmar av ätten
- Jasper Breitholt (c.1500-1566)
- Claes Breitholtz (1620-1706)
- Carl Breitholtz (c.1655-1717)
- Claes Breitholtz IV (1743-1812)
- Berndt Julius von Breitholtz (1786-1863)
- Claes Josef Breitholtz (1788-1834)
- Edvard Julius Breitholtz (1830-1912)
- Metta Breitholtz, grevinna von Rosen (1903-1984)
- Ernst Breitholtz
- Lennart Breitholtz
- Björn Breitholtz
[redigera] Källor
- Anders Breitholtz, Ätten Breitholtz - från Hansatid till stormaktstid (ISBN nr 91-630-6395-6), Tierp 1998.
- Släktföreningen Breitholtz hemsida [1]
- Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättarlavlor, Bd I, Stockholm 1925 ff.
