Boxholm
Wikipedia
- För Boxholm i USA, se Boxholm, Iowa.
| Boxholm Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 3 190 |
| Area(2000) | 439 hektar |
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Boxholms kommun |
| Församling | Ekeby församling |
| Läge | 58° 12´ N, 15° 03´ Ö
|
Boxholm är en tätort i Östergötland samt centralort i Boxholms kommun, Östergötlands län.
Boxholm är en gammal bruksort belägen vid Svartån och Södra stambanan. Boxholms bruk grundades 1754, och fram till början av 1980-talet var ortens näringsliv dominerat bruksföretaget, det år 1872 bildade Boxholms AB. Detta splittrades 1981-84, och verksamheten är idag uppdelad på ett antal företag, bl.a. Ovako Bar AB (stålindustri), Accalon AB (materialhanteringssystem), Boxholm Timber AB (sågverksindustri) och Boxholm Stål AB (stålindustri).
[redigera] Historia
Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson (Stenbock) lät uppföra vid Svartån år 1582. Den dåvarande ägaren till Boxholms säteri Gabriel Ribbing fick år 1754 tillstånd att anlägga två manufakturhammare vid Svartåns fall 4 km från säteriet. Efter Ribbings död 1762 såldes bruket 1770 till hovmarskalken Adolf Rudbeck, vilken kom att utöka smidet med ytterligare en hammare. 1779 såldes bruket återigen, nu till Carl Daniel Burén. I släkten Burén (senare af Burén) kom Boxholms bruk att stanna fram till 1872 då verksamheten ombilades till aktiebolag under namnet Boxholms AB. En omfattande upprustning och moderninsering av bruket påbörjas med bl.a. valsverk. En ägartvist gjorde att Carl af Burén som ägt en stor del av företaget samt varit dess disponent, avgick och sålde sina andelar i Boxholms AB. Istället anlade han ett nytt järnverk 1874, Flemminge Järnverk, cirka 500 meter nedströms det gamla bruket. Detta blir dock inget lysande företag och inköptes efter ekonomiska svårigheter av Boxholms AB 1912. Flemmingeverket, som moderniserades 1915, var i drift till 1977, då ett nytt finvalsverk togs i drift. Under 1890-talet moderniserades bruket, bl.a. byggdes ett elektriskt valsverk. Ett martinverk tillkom 1915.
Boxholm var municipalsamhälle 1904-1946 och därefter köping. Sedan 1971 centralort i Boxholms kommun.
Boxholms AB:s verksamhet kom med tiden att bli mycket differentierad, och fram till 1981 ingick så vitt skilda saker som mejeri, jordbruk, sågverk, dörrtillverkning, och stålindustri. Större delen av ståltillverkningen övergick detta år till Smedjebacken-Boxholm Stål AB, ett företag vars verksamhet senare genom fusioner idag ingår i Ovako Bar AB. Resterande ståltillverkning finns hos Boxholm Stål AB. Tillsammans har dessa företag ca 280 st anställda. Jordbruket är privatiserat, mejeriet heter idag Boxholm Ost AB, Boxholm Produktion AB övertog tillverkningen av trärör, träsilos m.m. Dörrtillverkning är numera nedlagd.
[redigera] Sevärdheter
Kvar av den forna bruksmiljön finns några rödmålade arbetarbostäder, samt ett par äldre bruksbyggnader, bl.a. en kvarn från 1777 vilken numera är Boxholms äldsta byggnad (denna fungerar idag som bruksmuseum). Kvar finns även disponentvillan och den nygotiska kyrkan (se Boxholms kyrka), byggd av slaggsten 1895–97 efter ritningar av Gustaf Petterson.
