Borgerlig demokrati
Wikipedia
 |
Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter. |
| Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Borgerlig demokrati är med en marxistiskt vetenskaplig term benämningen på en typ av politiskt system ("överbyggnad") i det kapitalistiska samhället. Termen är numera begränsad till den marxistiska diskursen men återfinns i övriga sammanhang såsom liberal [källa behövs] eller västerländsk demokrati. [källa behövs]
Den borgerliga demokratin är en enligt Lenin begränsad form av demokrati som till sitt klassinnehåll är en form för borgarklassens diktatur över de andra klasserna.
Den borgerliga demokratin ses som otillräcklig i jämförelse med den socialistiska, otillräcklig därför att den begränsar demokratin till den rent politiska sfären och inte utsträcker den även till det privata näringslivet. Men jämfört med det tidigare feodalsamhället betraktar marxismen borgerlig demokrati som ett historiskt framsteg. Den nutida västerländska typen av demokrati är ett exempel på borgerlig demokrati enligt marxismen. Första republiken i Frankrike på 1790-talet är ett annat och tidigt exempel på borgerlig demokrati. Ett annat begrepp för borgerlig demokrati är liberal demokrati.
Den marxist-leninistiska synen på den borgerliga demokratin fick praktisk betydelse i förbindelse med upplösningen av den konstituerande församlingen i Ryssland efter Oktoberrevolutionen. Eftersom den borgerliga demokratin anses vara mindre demokratisk än den socialistiska demokratin[källa behövs] (utövad av sovjeterna) och dessutom inte kan samexistera med denna högre form av demokrati gjorde bolsjevikerna valet att avskaffa den borgerliga demokratin till förmån för sovjetsystemet.
Sagt om den borgerliga demokratin: "I den borgerliga demokratin är likheten så beskaffad, att det är förbjudet för både fattiga och rika att sova under Paris broar." Anatole France
[redigera] Liberal kritik av begreppet
Enligt den liberala synen är det som marxisterna kallar borgerlig demokrati den enda formen av legitim demokrati eftersom äganderätten, enligt liberalerna är en central del av de mänskliga rättigheterna.
[redigera] Källor
Lenin: "Staten och revolutionen", 1917.
|
Det saknas källhänvisningar i den här artikeln. |
| Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln. |
