Blåtårn (Köpenhamns slott)
Wikipedia
Blåtårn (Svenska: Blå tornet) var ett porttorn i Köpenhamns slott. Tornet fungerade som fängelse.
Blåtårn revs 1731-1732. Därefter var "Blåtårn" namnet på en arrestbyggnad (riven 1848) vid närliggande Frederiksholms kanal.
Ett antal svenska kvinnor av frälse fördes under 1500-talet som fångar till Köpenhamn, där de levde i fängsligt förvar i Blåtårn.
[redigera] Kända fångar i Blåtårn i Köpenhamn
- Margareta Eriksdotter (Vasa)
- Cecilia Månsdotter (Eka) (Margaretas mor, mor till Gustav Vasa, pestdöd under fångenskapen)
- Sigrid Eskilsdotter (Banér) (Margaretas mormor)
- Kristina Gyllenstierna (Sten Sture d.y änka och Stockholms försvarare)
- Märta Eriksdotter (Vasa), pestdöd i fångenskap 1522 (syster till Gustav)
- Emerentia Eriksdotter (Vasa), pestdöd 1522 i fångenskap, (syster till Gustav)
- Leonora Christina, dotter till Kristian IV och Kirsten Munk. Under sin fängelsevistelse här 1663-1685 skrev hon sin berömda självbiografi, Jammersminde.
Margareta överlevde, men hennes mor och flera andra dog av pesten.
[redigera] Se även
- Blåtårn (Sönderborg Slott) - där Kristian II (Kristian tyrann) levde i fångenskap i 17 år
- Blå tornet, Strindbergs sista bostad
