Bergslag

Wikipedia

Bergslag är en historisk term för ett visst distrikt i främst Mellansverige som hade privilegium på bergshanteringen. Den historiska termen bergslag är ursprunget till den geografiska termen Bergslagen.

Innehåll

1 Namnet
2 Historia
3 Sveriges bergslager
4 Se även

[redigera] Namnet

Namnet är ursprungligen antingen benämning på det arbetslag, d.v.s. den korporation som bedrev bergsbruk på en ort, eller på det område, där en särskild lagstiftning, "bergslagen", fanns. Senare tids forskning framhäver dock den juridiska innebörden av ordet. De medeltida beläggen för bergslag syftar på de speciella bergsstadgorna och de kungliga förordningarna för bergsbruket, vilka vanligen gick under benämningen bergsprivilegier. En betydelseförskjutning har med tiden skett från själva ”lagen” till det område för vilken lagen gällde. Ordet ska då också ha fått betydelsen av en geografiskt avgränsad grupp av bergsbruksidkare. Benämningen bergslag har i senare tid även getts åt områden som inte varit privilegierade distrikt, men som har haft bergsbruk som huvudnäring.

[redigera] Historia

Under medeltiden var brytning och bearbetning av malm (koppar, järn, silver) en av de få verksamheter som var tvunget att drivas i stor skala i det då jordbruksdominerade Sverige. För att klara detta krävdes därför ett organiserat samarbete mellan många människor. Den mest eftertraktade resursen i samhället, marken, behövde utnyttjas på ett speciellt sätt, liksom även vatten, som var en annan strategisk tillgång. För att förebygga motsättningar bland bergsbruksidkarna började rikets makthavare utfärda privilegier och reglera hur bergslagen skulle driva sin näring. Uppkomna tvister skulle, enligt särlagstiftning, behandlas vid speciella domstolar. Uppkomna tvister behandlades enligt särlagstiftning vid speciella domstolar.

Bergslagen kom länga att aktivt understödjas av staten. Under 1700- och 1800-talen kom dock deras organisationsformer att konkurrerades av mera kapitalistiskt orienterade system. Denna förändring kom att ske tidigare inom stångjärns- än inom tackjärnstillverkningen och gruvbrytningen. En juridisk slutpunkt sattes i en förordning 1859 om utsträckt frihet för bergshanteringen. Den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills funnits hos de bergsmän som innehade ett bergsmanshemman och var med i ett hyttlag, upphörde därmed.

Det mest kända korporativa organet var Stora Kopparbergs bergslag med tidig medeltida drift i Falun och privilegier på Dalarnas landsbygd. Detta kom att ombildas till aktiebolag i slutet av 1800-talet i form av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Verksamheten fortlever idag i Stora Enso-koncernen.

[redigera] Sveriges bergslager

I Sverige fanns historiskt sett ett silverbergslag, Sala silverbergslag, ett kopparbergslag, Stora Kopparberget, och 17 järnbergslag, nämligen 2 i Västmanlands, 10 i Örebro, 2 i Värmlands, 1 i Jönköpings, 1 i Kopparbergs och 1 i Gävleborgs län.