Baden
Wikipedia
| Flagga | Vapen |
|---|---|
 |
 |
Baden var tidigare ett storhertigdöme i sydvästra Tyskland. Sedan 1952 ingår det i delstaten Baden-Württemberg.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Baden i Kejsardömet Tyskland
I det tyska kriget 1866 stod Baden på Österrikes sida. 1871 gick Baden med i Kejsardömet Tyskland. Baden var högborg för liberalerna och Zentrumpartiet. Efter Tysklands nederlag i första världskriget abdikerade Fredrik II och Baden blev republik.
[redigera] Republiken Baden 1918-1945
I Baden antogs i juli 1904 en författningsreform, varigenom direkt valrätt infördes till lantdagen och Första kammaren demokratiserades genom inrättande av valkurier för handel, industri, jordbruk, större och mellanstora städer. Lantdagsvalen 1905 gjorde centern till Andra kammarens starkaste parti, men en sammanslutning av nationalliberaler, frisinnade och demokrater i taktisk allians med socialdemokraterna ("storblocket") omöjliggjorde klerikal-konservativ majoritet vid kulturfrågors behandling. Efter valen bildades ny ministär av A. von Dusch, vilken som konseljpresident kvarstod till december 1917 och ledde styrelsen i moderat framstegsvänlig anda. Vid lantdagsvalen 1913 ökade centern och de konservativa i mandatantal, och "storblockets" majoritet blev mindre säker. Regeringen motsatte sig 1913 kraven på proportionella val och 1914 vänsterns yrkande på den obligatoriska religionsundervisningens avskaffande. Under första världskriget rådde i det längsta borgfred mellan partierna, men i november 1917 utträdde socialdemokraterna ur "storblocket", och kraftiga yrkanden på ny författningsreform framställdes. Duschs efterträdare som konseljpresident, H. von Bodmann, avtalade med lantdagspartierna i oktober 1918 genomförande av strängt parlamentarisk styrelseform, men denna utveckling avbröts genom revolutionen. Storhertig Fredrik II (regerande från sin fader Fredrik I:s död 1907) avsade sig den 22 november 1918 tronen för sig och sin ätt (en provisorisk regering av representanter för socialdemokraterna, de liberala och centern hade bildats redan den 10 november). Revolutionen försiggick i Baden stillsammare än i någon annan tysk landsdel, och endast Karlsruhe och Mannheim berördes av spartakiströrelsen. Styrelsen kom efter den republikanska författningens införande 1919 att föras av koalitionsregeringar med representanter för socialdemokraterna, demokraterna och centern; statspresident och ordförande i regeringen var 1922 H. Hummel. Enligt Versaillesfreden (av 1919) skulle fransmännen till 1935 besätta Hanauområdet och Kehl, och till 1927 skulle Kehl tillsammans med Strassburg utgöra en enhetlig Rhenhamn.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
[redigera] Baden efter 1945
Efter andra världskriget delades Baden upp i två ockupationszoner: Nordbaden blev tillsammans med norra Württemberg området Württemberg-Baden i den amerikanska zonen. Stuttgart var huvudstad. Den andra delen Südbaden blev en del av den franska ockupationszonen med Freiburg som huvudstad.
1952 blev Baden del av de nya delstaten Baden-Württemberg efter en omdiskuterad folkomröstning. Läs mer om detta i artiklen Baden-Württemberg. .
