Wikipedia:Att söka samförstånd

Wikipedia

Största delen av beslutsfattandet på Wikipedia sker i själva redigerandet av artiklar. Genom kompromissande och iakttagande av hur andra skriver, skapas standarder för form och innehåll. Detta beror på att Wikipedia är en wiki. När det behövs, används artiklars diskussionssidor för att diskutera utformning och innehåll av artiklar.

Utöver detta basala wiki-sätt att fungera, har Wikipedia flera instanser för diskussioner och beslutsfattande. Bybrunnen är det allmänna diskussionsforumet. Det finns ett flertal olika projekt, som är ämnade att samla användare som är intresserade av samma ämnesområden. Wikipedias olika portaler fyller en liknande funktion. Ingen av dessa är organ för beslut i sig själva; de är bara mötesplatser där man kan träffas och diskutera. Utöver detta finns flera instanser för konflikthantering, varav den högsta på svenskspråkiga Wikipedia är Skiljedomskommittén.

Då och då sägs det att "Wikipedia är ingen demokrati"; engelska Wikipedia har till exempel med denna mening i sin version av vad Wikipedia inte är, What Wikipedia is not. I samband med detta påpekas även att Wikipedia inte är en anarki, och heller ingen byråkrati. Vad är det då, som varken är demokrati, byråkrati eller anarki?

Dels är Wikipedia ytterst i händerna på Jimbo Wales. Om han skulle få för sig att lägga ner Wikipedia, skulle det bli så. Troligen skulle andra raskt fortsätta arbetet, plocka upp innehållet - om inte annat så från de olika spegelsajter som finns här och var - men det skulle inte vara Wikipedia längre. Ytterst är det Jimbo som bestämmer; därför är Wikipedia ingen demokrati.

En annan vanlig betydelse av meningen "Wikipedia är ingen demokrati" är Wikipedia är inget experiment med internet-demokrati. De som säger detta hänvisar ofta till ett email som Jimbo en gång skickade till engelska wikipedias maillista [1]. Där skriver Jimbo att visst är Wikipedia ett stort socialt experiment, men inte i första hand en arena för experiment med internet-demokrati.

En tredje betydelse som används ibland, är Wikipedia är inte en majoritetsdemokrati. Majoritetsdemokrati är vad vi oftast tänker på, när vi hör ordet demokrati - man håller omröstningar, och den sida som får flest röster vinner. Visst är det på många sätt de gräsrötter som tillsammans bildar Wikipedia-gemenskapen som bestämmer över hur Wikipedia ska utformas, men Wikipedia är inte en representativ demokrati där man väljer representanter som sedan sköter beslutsfattandet. Inte heller röstar man om allting, som i en direkt demokrati. Istället, menar många, ska konsensus vara den viktigaste metod för beslutsfattning på Wikipedia.

Konsensus är ett ord som har flera olika betydelser. Många svenskar tänker på ungefär "alla ska tycka lika" när de hör ordet. Uppslagverket Nationalencyklopedin säger När majoriteten av en befolkning, och i synnerhet beslutsfattarna, är i samförstånd om lagar och förordningar, fördelning av materiella och andra resurser, politiska målsättningar m.m., så råder konsensus. Nationalencyklopedins ordboks definition är dock vidare: (vilja till) enighet mellan parter (med motsatta intressen). Det är den sistnämnda betydelsen som ofta används i wikipediasammanhang; man söker nå fram till saker inte genom polarisering utan genom att sträva efter att bygga samförstånd och ta hänsyn till allas åsikter, för att hitta en lösning som alla kan acceptera. Här ett översatt citat från engelska wikipedias maillista [2] som citeras på engelska Wikipedias riktlinje-sida om konsensus:

- Det enda som ordet konsensus kan betyda är att alla är eniga - och
när i jösse namn inträffar det? Nästan aldrig.

- Konsensus kanske är en lite luddig term, det det där är inte vad det  
betyder. Faktum är att Wikipedias normala sätt att fungera är en tämligen 
god illustration av av vad begreppet konsensus innebär: en sammansatt 
wikipediagemenskap bestående av av dem som håller med i allt väsentligt, 
de som inte håller med men ändå tycker beslutet är okej utan att vara 
missnöjda, de som absolut inte håller med men erkänner att   
wikigemenskapen som helhet har en hållning i saken som man just därför 
respekterar, och några högljudda och oförsonliga individer som agerar 
"utanför lagen". Om beslutet inte är enhällligt fattat är det när man 
försöker tillämpa det, som man märker om det finns konsensus eller ej.

Självklart går det inte alltid att hitta en lösning som exakt alla kan acceptera. Inget system är perfekt, och det finns inskränkningar även i parlamentariska demokrati. Fyraprocentsspärren som hindrar små partier från att komma in i Sveriges riksdag är ett sådant. Det viktiga i Wikipediasammanhang är dock strävan efter samförstånd, och att ha arbetsformer som underlättar detta istället för att, som i riksdagsdebatter, arbeta med polarisering.

[redigera] Länkar

• Wikikärlek
• Utgå från att andra menar väl
• Policy och riktlinjer
• Wikipedia:Beslut är inte bindande
• Wikipedias fem pelare (på engelska)
• Konsensus (det engelska riktlinjedokumentet)
  • en översättning
• Jimbo Wales uttalande om principer (på engelska)
• Straw polls (på engelska)