Astrid Lindgren
Wikipedia
Astrid Anna Emilia Lindgren, född Ericsson 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling, Småland, död 28 januari 2002 i Stockholm (Gustav Vasa församling), var en svensk barnboksförfattare. Lindgren är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Astrid Anna Emilia föddes på gården Näs nära Vimmerby år 1907. Hon var dotter till arrendatorn Samuel August Ericsson och hans hustru Hanna Jonsson. Hon hade en äldre bror, riksdagsmannen Gunnar Ericsson, och två yngre systrar, Stina och Ingegerd. Hon började efter realexamen arbeta på Vimmerby tidning. Då hon som artonåring blev gravid ville barnets far, tidningens chefredaktör, gifta sig med henne, men hon avstod och födde 1926 som ogift sonen Lars i Köpenhamn. Han fick bo i fosterfamilj där under sina första år innan Astrid hade möjlighet att ta hand om honom. (Lars fick sedermera efternamnet Lindgren. Han avled 1986.)
1926 flyttade hon till Stockholm och lärde sig maskinskrivning och stenografi. 1931 gifte hon sig med sin chef, Sture Lindgren (1898-1952). Tre år senare, 1934, föddes Astrids andra barn, Karin, som sedermera, med namnet Karin Nyman, blev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vid Dalagatan, med utsikt över Vasaparken, där Astrid bodde till sin död.
Under andra världskriget arbetade Astrid Lindgren i hemlighet på underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur, där man läste de inkallades brev.
1944 vann hon andra pris i en flickbokstävling som som det nystartade förlaget Rabén & Sjögren utlyst med boken Britt-Marie lättar sitt hjärta och året efter vann hon med barnboken Pippi Långstrump. Hon hade tidigare skickat en version av manuset om Pippi Långstrump till Bonniers förlag, men blivit refuserad, men med en omarbetad version vann hon tävlingen hos Rabén & Sjögren. Hon fick några år senare en deltidsanställning som förlagsredaktör, ansvarig för barnböcker på det förlaget. Där arbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.
Tidningen Damernas Värld skickade 1948 iväg Lindgren till USA för att skriva kåserier, där hon upprördes av förtrycket mot svarta. Några år senare publiceras boken Kati i Amerika, som är en kåserisamling inspirerad av den resan.
1961 avled hennes mor Hanna, och åtta år senare fadern Samuel August. Hon skrev då en saga om sina föräldrar Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, som en följetong i tidningen Vi. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sin fars berättelser och kärleksbrev som hon funnit i barndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då hon bara var nio år och han var tretton.
I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlaget Rabén & Sjögren, och flera närstående avled, däribland hennes bror Gunnar. Hon mottog flera utmärkelser och gav sig även in i samhällsdebatten (se nedan). Detta fortsätter under 1980-talet då hon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. Hon förlorade under mitten av 1980-talet sin son Lars. Hennes åttioårsdag 14 november 1987 firades på Göta Lejon i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser. 1996 uppkallade den Ryska vetenskapsakademin en asteroid efter henne (asteroid #3204), något som fick henne att utbrista Hädanefter får ni kalla mig Asteroiden Lindgren. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till Årets svensk i världen, något som hon också skämtade om.
2002 avled Astrid Lindgren i sitt hem i Vasastan i Stockholm, 94 år gammal.
Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i Kungliga Biblioteket blev 2005 uppsatt på UNESCOs Världsminneslista.
[redigera] Översättningar
Astrid Anna Emilia Lindgrens böcker finns nu översatta till 76 språk. Uppskattningsvis har det utanför Sverige kommit 3 000 utgåvor som sålts i minst 80 miljoner exemplar.
I Tyskland publiceras Lindgrens böcker av förlaget Oetinger. Förlaget grundades 1946 och 1949 var Friedrich Oetinger på besök i Stockholm för att träffa Gunnar Myrdal. I en bokhandel fick han höra talas om Pippi Långstrump och tog snabbt kontakt med förlaget för att skaffa sig utgivningsrätten på tyska. Då hade redan fem tyska förlag tackat nej när Rabén & Sjögrens förlag försäkte sälja Pippi Långstrump. Oetinger har gett ut alla hennes böcker i ungefär 20 miljoner exemplar.
Den franska utgåvan av Pippi Långstrump som gavs ut 1951 av Hachette var dock inte särskilt trogen mot författaren. I den utgåvan har förlaget tagit bort långa stycken och gjort om texten för att inte ta med sådant som ansågs vara anarkism och provokationer. En ny komplett översättning till franska kom först 1995. 1973 kom Emil i Lönneberga, Zozo la tournade på franska men översättaren hade gjort om Emil till en läspande fransk bondpojke.
I Sovjetunionen har Lindgrens böcker getts ut i enorma upplagor. Särskilt populär har Karlsson på taket varit som översattes till ryska redan 1957. Den ryska översättningen var dock under all kritik: "rar liten gumma" översattes till "sällsynt liten gumma" och "Flygande tunnan" översattes till "flygande ölfat". [1]
[redigera] Lindgren i samhällsdebatten
10 mars 1976 publicerades i Expressen en saga hon skrivit, Pomperipossa i Monismanien, efter att hon upptäckt att hon betalat 102 % i skatt. Finansminister Gunnar Sträng menade hånfullt i riksdagsdebatten att författaren räknat fel, att hon var bra på sagor, men inte kunde räkna, men fick senare erkänna att så inte var fallet. Astrid Lindgren, som hade haft rätt från början, menade att de kanske skulle byta jobb med varandra, då det var Sträng som var bra på sagor, men inte kunde räkna. Ett stort skatteuppror startade i Sverige på grund av denna händelse och socialdemokraterna kritiserades för dels utformningen av skattesystemet, men också för det hånfulla bemötandet som Sträng och regeringen hade gett Lindgren. Samma år förlorade den socialdemokratiska regeringen makten vid riksdagsvalet, för första gången på fyrtio år.
Hon tog tydligt ställning mot kärnkraft inför omröstningen 1980, men det som engagerat henne mest är barn- och djurskyddsfrågor. Hon skrev boken Min ko vill ha roligt tillsammans med veterinären Kristina Forslund och förde en djurskyddskampanj i Expressen under tre år.
Statsminister Ingvar Carlsson gav henne på åttioårsdagen en djurskyddslag, Lex Lindgren, men Lindgren beskrev den som "fisig", då den inte höll det han utlovat. Engagemanget bidrog dock till att konsumenterna fick upp ögonen för djurskyddsfrågor i högre grad.
Då hon 1978 tilldelats Tyska Bokhandelns fredspris skrev hon talet Aldrig våld!, men efter att ha läst det ville inte arrangörerna att hon skulle hålla det, då hon jämförde våld i hemmen med våld i världen, något som ansågs kunna uppröra den tyska publiken. Lindgren menade att om man gav priset till en barnboksförfattarinna fick man räkna med att hon skulle utgå från barnkammaren, och om hon inte fick hålla talet skulle hon avstå från att komma. Hon höll talet, det trycktes i stora upplagor och fick genomslagskraft. Året efter fick Sverige en lag mot barnaga.
[redigera] Illustratörer
Framför allt fyra tecknare har illustrerat Astrid Lindgrens verk; Ingrid Vang Nyman, som ritade till böckerna om Pippi, Björn Berg, som illustrerade Emil-böckerna, Eric Palmquist, som tecknade för böckerna om Rasmus liksom för senare upplagor av böckerna om Kalle Blomkvist, samt Ilon Wikland, som tecknade böckerna om Lotta, Karlsson på taket, Madicken, Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling (undantaget äldre upplagor), Ronja, Mio, Bröderna Lejonhjärta samt novellsamlingen Sunnanäng. Bullerbybarnen och Kajsa Kavat har tolkats av såväl Vang Nyman som Wikland.
Utöver dessa fyra kom även ett antal illustratörer att teckna för enskilda böcker:
De äldre upplagorna av Nils Karlsson Pyssling och Kalle Blomkvist-trilogin tecknades av Ewa Billow respektive Eva Laurell och Kerstin Thorwall-Falk. Marika Delin gjorde bilderna till novellen Assar Bubbla och Lindgrens fristående bilderböcker illustrerades av Ilon Wikland, Marit Törnqvist, Birgitta Nordenskjöld, Hans Arnold, Svend Otto S, Harald Wiberg, Lars Klinting och Pija Lindenbaum. Teckningarna till flickbokstrilogin om Kati gjordes av Margit Uppenberg (Kati i Amerika och Kati i Italien) och Maivor Persson Malm (Kati i Paris), medan de två fristående flickböckerna Britt-Mari lättar sitt hjärta och Kerstin och jag saknar illustrationer.
[redigera] Figurer
- Pippi Långstrump (skapad 1945, figurerar i 3 romaner, 1 novell och 9 bilderböcker)
- Kalle Blomkvist (1946, 3 romaner)
- Barnen i Bullerbyn (1947, 3 romaner och 3 bilderböcker)
- Nils Karlsson Pyssling (1949, 1 novell och 1 bilderbok)
- Kajsa Kavat (1950, 1 novell och 1 bilderbok)
- Mio (1954, 1 roman)
- Karlsson på taket (1955, 3 romaner)
- Rasmus (1956, 2 romaner)
- Lotta på Bråkmakargatan (1958, 2 romaner och 3 bilderböcker)
- Madicken (1960, 2 romaner, 2 noveller och 1 bilderbok)
- Emil i Lönneberga (1963, 3 romaner, 3 noveller och 4 bilderböcker)
- Tjorven (1964, 1 roman och 1 bilderbok)
- Bröderna Lejonhjärta (1973, 1 roman)
- Ronja Rövardotter (1981, 1 roman)
[redigera] Bibliografi
[redigera] Barn- och ungdomsromaner
- 1945 - Pippi Långstrump
- 1946 - Pippi Långstrump går ombord
- 1946 - Mästerdetektiven Blomkvist
- 1947 - Alla vi barn i Bullerbyn
- 1948 - Pippi Långstrump i Söderhavet
- 1949 - Mera om oss barn i Bullerbyn
- 1949 - Nils Karlsson-Pyssling (novellsamling)
- 1950 - Kajsa Kavat (novellsamling)
- 1951 - Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
- 1952 - Bara roligt i Bullerbyn
- 1953 - Kalle Blomkvist och Rasmus
- 1954 - Mio, min Mio
- 1955 - Lillebror och Karlsson på taket
- 1956 - Rasmus på luffen
- 1957 - Rasmus, Pontus och Toker
- 1958 - Barnen på Bråkmakargatan
- 1959 - Sunnanäng (novellsamling)
- 1960 - Madicken
- 1961 - Lotta på Bråkmakargatan
- 1962 - Karlsson på taket flyger igen
- 1963 - Emil i Lönneberga
- 1964 - Vi på Saltkråkan
- 1966 - Nya hyss av Emil i Lönneberga
- 1968 - Karlsson på taket smyger igen
- 1970 - Än lever Emil i Lönneberga
- 1973 - Bröderna Lejonhjärta
- 1976 - Madicken och Junibackens Pims
- 1981 - Ronja Rövardotter
[redigera] Noveller
- 1979 - Pippi Långstrump har julgransplundring
- 1984 - När lilla Ida skulle göra hyss
- 1985 - Emils hyss nr 325
- 1986 - Inget knussel, sa Emil i Lönneberga
- 1987 - Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump
- 1991 - När Lisabet pillade in en ärta i näsan
- 1993 - Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken
[redigera] Bilderböcker
- 1947 - Jag vill inte gå och lägga mej (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
- 1947 - Känner du Pippi Långstrump?
- 1951 - Jag vill också gå i skolan (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
- 1954 - Jag vill också ha ett syskon (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
- 1956 - Nils Karlsson-Pyssling flyttar in
- 1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor
- 1961 - Jul i stallet (ill. Harald Wiberg, nyutgåva: ill. Lars Klinting)
- 1963 - Jul i Bullerbyn
- 1965 - Vår i Bullerbyn
- 1966 - Barnens Dag i Bullerbyn
- 1967 - Skrållan och sjörövarna
- 1969 - Pippi flyttar in
- 1969 - Pippi ordnar allt
- 1970 - Pippi är starkast i världen
- 1970 - Pippi håller kalas
- 1971 - Visst kan Lotta cykla
- 1971 - På rymmen med Pippi Långstrump
- 1971 - Pippi går till sjöss
- 1971 - Pippi vill inte bli stor
- 1972 - Den där Emil
- 1973 - Allrakäraste syster (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Hans Arnold)
- 1976 - När Emil skulle dra ut Linas tand
- 1977 - Visst kan Lotta nästan allting
- 1983 - Titta, Madicken, det snöar!
- 1984 - Spelar min lind, sjunger min näktergal (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Svend Otto S)
- 1985 - Draken med de röda ögonen (ill. Ilon Wikland)
- 1986 - Skinn Skerping - Hemskast av alla spöken i Småland (ill. Ilon Wikland)
- 1989 - När Bäckhultarn for till stan (ill. Marit Törnqvist)
- 1990 - Visst är Lotta en glad unge
- 1991 - När Adam Engelbrekt blev tvärarg (ur novellsamlingen Kajsa Kavat, ill. Marit Törnqvist)
- 1994 - Skymningslandet (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Marit Törnqvist)
- 1995 - Emil med paltsmeten
- 1997 - Emil och soppskålen
- 2000 - Pippi Långstrump i Humlegården
- 2002 - Mirabell (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Pija Lindenbaum)
- 2003 - Sunnanäng (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Marit Törnqvist)
[redigera] Fotoberättelser
Fotografier av Anna Riwkin-Brick.
- 1956 - Eva möter Noriko-San
- 1958 - Sia bor på Kilimandjaro
- 1959 - Mina svenska kusiner
- 1960 - Sötast i världen
- 1960 - Lilibet, cirkusbarn
- 1962 - Marko bor i Jugoslavien
- 1963 - Jackie bor i Holland
- 1965 - Randi bor i Norge
- 1966 - Noy bor i Thailand
- 1968 - Matti bor i Finland
[redigera] Flickböcker
- 1944 - Britt-Marie lättar sitt hjärta
- 1945 - Kerstin och jag
- 1950 - Kati i Amerika
- 1952 - Kati på Kaptensgatan (senare omdöpt till Kati i Italien)
- 1954 - Kati i Paris
[redigera] Biografier
[redigera] Övriga böcker
- 1959 - Pjäser för barn och ungdom
- 1991 - Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren
[redigera] Samlingsvolymer
- 1952 - Boken om Pippi Långstrump (Innehåller Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord och Pippi Långstrump i Söderhavet - samtliga dock i redigerat skick)
- 1961 - Bullerbyboken (Innehåller Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i Bullerbyn)
- 1967 - Salikons rosor (Innehåller novellsamlingarna Kajsa Kavat och Nils Karlsson-Pyssling samt första kapitlet ur Mio, min Mio)
- 1972 - Allt om Karlsson på taket (Innehåller Lillebror och Karlsson på taket, Karlsson på taket flyger igen och Karlsson på taket smyger igen
- 1980 - Sagorna (Innehåller novellsamlingarna Nils Karlsson-Pyssling och Sunnanäng samt Draken med de röda ögonen och avsnitt ur Bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket flyger igen och Mio, min Mio)
- 1982 - Småländsk tjurfäktare (Innehåller novellsamlingen Kajsa Kavat och Barnen på Bråkmakargatan, samt Bäckhultarn far till stan, och avsnitt ur Vi på Saltkråkan, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken och Än lever Emil i Lönneberga)
- 1983 - Allas vår Madicken (Innehåller Madicken och Madicken och Junibackens Pims)
- 1984 - Stora Emilboken (Innehåller Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Än lever Emil i Lönneberga)
- 1985 - Julberättelser (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken, Nya hyss av Emil i Lönneberga, Än lever Emil i Lönneberga, samt bilderböckerna Jul i stallet, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar och Visst kan Lotta nästan allting)
- 1989 - Ida och Emil i Lönneberga (Innehåller Emils hyss nr 325, När lilla Ida skulle göra hyss och Inget knussel, sa Emil i Lönneberga)
- 1992 - God Jul i Stugan (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Madicken, samt bilderböckerna Jul i stallet, Jul i Bullerbyn, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar! och Visst kan Lotta nästan allting)
- 1993 - Lottas komihågbok (Innehåller Visst kan Lotta cykla, Visst kan Lotta nästan allting och Visst är Lotta en glad unge)
- 2002 - Alla mina barn (Innehåller utdrag ur böcker med samtliga de fjorton huvudfigurerna)
[redigera] Filmografi
[redigera] Svenska spelfilmer
Några som återkommit i många Astrid Lindgren-filmatiseringar är kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Astrid Lindgren själv har skrivit manus och sångtexter till de flesta av de filmer som gjorts baserade på hennes verk, och hon har nästan alltid varit med på inspelningsplatserna och godkänt. Liksom hon hade tydliga ståndpunkter både politiskt och allmänmänskligt ville hon också att hennes filmer skulle följa hennes moraliska syn. Hon var länge emot animerade filmversioner av sina böcker, samt godkände bara i viss mån produktion och försäljning av leksaker och dylikt (merchandise) efter hennes figurer.
- 1947 - Mästerdetektiven Blomkvist
- 1949 - Pippi Långstrump
- 1953 - Mästerdetektiven och Rasmus
- 1955 - Luffaren och Rasmus
- 1956 - Rasmus, Pontus och Toker
- 1957 - Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
- 1960 - Alla vi barn i Bullerbyn (TV-serie i 13 avsnitt)
- 1963 - Vi på Saltkråkan (TV-serie i 13 avsnitt)
- 1964 - Tjorven, Båtsman och Moses
- 1965 - Tjorven och Skrållan
- 1966 - Tjorven och Mysak
- 1967 - Skrållan, Ruskprick och Knorrhane
- 1969 - Pippi Långstrump (TV-serie i 13 avsnitt)
- 1970 - På rymmen med Pippi Långstrump
- 1970 - Pippi Långstrump på de sju haven
- 1971 - Emil i Lönneberga
- 1971 - Nya hyss av Emil i Lönneberga
- 1973 - Emil och griseknoen
- 1974 - Världens bästa Karlsson
- 1977 - Bröderna Lejonhjärta
- 1979 - Madicken på Junibacken
- 1980 - Du är inte klok, Madicken
- 1981 - Rasmus på luffen
- 1984 - Ronja Rövardotter
- 1986 - Alla vi barn i Bullerbyn
- 1987 - Mer om oss barn i Bullerbyn
- 1987 - Mio min Mio
- 1988 - Allra käraste syster (kortfilm)
- 1988 - Godnatt, herr luffare! (kortfilm)
- 1989 - Gull-Pian (kortfilm)
- 1989 - Hoppa högst (kortfilm)
- 1989 - Kajsa Kavat (kortfilm)
- 1989 - Ingen rövare finns i skogen (kortfilm)
- 1989 - Peter och Petra
- 1990 - Nils Karlsson Pyssling
- 1990 - Nånting levande åt Lame-Kal (kortfilm)
- 1990 - Pelle flyttar till Konfusenbo (kortfilm)
- 1992 - Lotta på Bråkmakargatan
- 1993 - Lotta flyttar hemifrån
- 1996 - Kalle Blomkvist - Mästerdetektiven lever farligt
- 1997 - Kalle Blomkvist och Rasmus
Anmärkningar:
- Delar av den 13 avsnitt långa TV-serien Alla vi barn i Bullerbyn från 1960 finns även ihopklippt till två långfilmer; Alla vi barn i Bullarbyn' från 1960 (bestående av tre avvsnitt) och Bara roligt i Bullerbyn från 1961 (bestående av fyra avsnitt).
- De fyra långfilmerna om Saltkråkan - Tjorven, Båtsman och Moses, Tjorven och Skrållan, Tjorven och Mysak och Skrållan, Ruskprick och Knorrhane - har under namnet Så här går det till på Saltkråkan även sänts som en TV-serie i 12 avsnitt. Denna serie är alltså inte att sammanblanda med den ursprungliga serien, Vi på Saltkråkan, som består av 13 avsnitt. Delar av ursprungsserien har även klippts ned till en långfilm, även den kallad Vi på Saltkråkan, som fick premiär 1968.
- 1973 klipptes delar av TV-serien Pippi Långstrump samman och släpptes som en långfilm under titeln Här kommer Pippi Långstrump.
- Flertalet av filmerna har även visats i klippt skick, som TV-serier. Det är dock endast dessa tre produktioner som är skapade för serieformatet.
- Mio, min Mio från 1987 var ett sovjetiskt-svenskt-norskt-amerikanskt sammarbete, regisserat av den sovjetiske regissören Vladimir Grammatikov, med bl.a. Christopher Lee i rollen som Riddar Kato.
[redigera] Animerade filmatiseringar
- 1968 - Malysh I Karlson (Sovjetunionen)
- 1970 - Karlson vernulsya (Sovjetunionen)
- 1997 - Pippi Långstrump (Kanada/Tyskland/Sverige)
- 1998 - Pippi Långstrump (TV-serie i 26 avsnitt, Kanada/Tyskland/Sverige)
- 2002 - Karlsson på taket (Norge/Sverige)
- 2002 - Karlsson på taket (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige)
Anmärkning:
- Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer - bland dessa märks speciellt Pippi i Söderhavet som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt.
[redigera] Utländska spelfilms-filmatiseringar
- 1982 - Пеппи Длинныйчулок ("Peppi Dlinnyychulok", TV-film, Sovjetunionen)
- 1985 - Emila nedarbi (TV-film, Lettland)
- 1985 - Pippi Långstrump (TV-film, USA)
- 1988 - Pippi Långstrump - starkast i världen (USA)
[redigera] Priser och utmärkelser
- 1945 - Svenska Dagbladets litteraturpris
- 1950 - Nils Holgersson-plaketten
- 1956 - Deutscher Jugendliteraturpreis
- 1958 - H C Andersen-medaljen
- 1963 - Astrid Lindgren blev som första barnboksförfattare invald i Samfundet de Nio
- 1970 - Expressens Heffaklump
- 1970 - Tyska bokhandelns fredspris
- 1970 - Litteraturfrämjandets hederspris Guldskeppet
- 1971 - Svenska Akademiens stora guldmedalj
- 1975 - Litteris et Artibus
- 1977 - Svenska Deckarakademins pris för Barn- och ungdomsdeckare
- 1978 - Illis Quorum 12:e storleken
- 1986 - Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 1987 - Tolstojmedaljen
- 1990 - Frödingstipendiet
- 1994 - Right Livelihood Award för sin kamp både för barns och djurs rättigheter.
- 1997 - Mensapriset
- 1997 - Årets svensk i världen
- 2000 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet
- 2001 - Grammis (Juryns hederspris)
[redigera] Utmärkelser uppkallade efter Astrid Lindgren
- Astrid Lindgren-priset
- Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne
- Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris
- Emil-priset
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Astrid Lindgren
[redigera] Referenser
- ^ Kerstin Kvint. (red.). (1997). Astrid i vida världen. . Översättning: . Stockholm: Kvints. sid. . ISBN 9188372165.
- Margareta Strömstedt. (red.). (1977). Astrid Lindgren - en levnadsteckning. . Översättning: . Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. . ISBN 9129502799.
- Astrid Lindgrens webbplats
- Paul Berf, Astrid Surmatz (Hrsg.): Astrid Lindgren. Zum Donnerdrummel! Ein Werk-Porträt. Zweitausendeins, Frankfurt 2000 ISBN 3-8077-0160-5
- Vivi Edström: Astrid Lindgren. Im Land der Märchen und Abenteuer. Oetinger, Hamburg 1997 ISBN 3-7891-3402-3
- Maren Gottschalk: Jenseits von Bullerbü. Die Lebensgeschichte der Astrid Lindgren. Beltz & Gelberg, Weinheim 2006 ISBN 3-407-80970-0
- Jörg Knobloch (Hrsg.): Praxis Lesen: Astrid Lindgren: A4-Arbeitsvorlagen Klasse 2-6, AOL-Verlag, Lichtenau 2002 ISBN 3-89111-653-5
- Sybil Gräfin Schönfeldt : Astrid Lindgren. 10. Aufl., Rowohlt, Reinbek 2000 ISBN 3-499-50371-9
- Margareta Strömstedt: Astrid Lindgren. Ein Lebensbild. Oetinger, Hamburg 2001 ISBN 3-7891-4717-6
- Astrid Surmatz: Pippi Långstrump als Paradigma. Die deutsche Rezeption Astrid Lindgrens und ihr internationaler Kontext. Francke, Tübingen, Basel 2005 ISBN 3-7720-3097-1
