Anorexia nervosa

Wikipedia

Anorexia nervosa eller anorexi är en form av ätstörning, som yttrar sig främst i självsvält och överdriven träning. Den debuterar oftast hos tonårsflickor, men alla kan potentiellt drabbas.

Anorexia nervosa beskrevs medicinskt första gången 1873. Det är en komplex sjukdom, vars orsaker debatteras såväl i medicinska kretsar som i samhället i övrigt. Många anser att den har både fysiologiska, psykologiska och eventuellt sociologiska orsaker. Obehandlad kan sjukdomen leda till döden.

Behandling av anorexi sker ofta framgångsrikt med psykoterapi. Kognitiv behandling tillsammans med annan behandling som ger personen självkänsla kan vara lösningen. Somatiskt behandlas personen med näringstillförsel under ledning av dietist för att kunna bibehålla livet.

Illustration av tippvikten

En anorektiker är först och främst fixerad vid sin kropp men även mat och har skapat sig en falsk, förvrängd och felaktig självbild. Även om spegelbilden visar ett knappt levande skelett så ser anorektikern en överviktig person. Det är önskvärt att stoppa förloppet före den så kallade tippvikten, eftersom möjligheterna för familj och vänner att hjälpa då är mycket större. Sjunker vikten under tippvikten, krävs experthjälp. I sådana fall är ofta slutenvård nödvändig för ett gott behandlingsresultat. Gränsen för tippvikten är individuell, men kan vara endast sju kilogram under normalvikt.

[redigera] Somatiska symtom

Anorexia påverkar det centrala nervsystemet och immunförsvaret. Anorektiker riskerar även att drabbas av amenorré (mensbortfall), avfall av huvudhåret, men ökad kroppsbehåring och benskörhet. Även depression kan drabba anorektiker, eftersom näring och vissa fetter är betydelsefullt för hjärnans funktioner.

Svält leder till att fettdepår töms och muskler förtvinar. Dessutom nedsätts kroppsfunktionerna eller upphör i långt gångna fall. Hjärnan som till stor del av fett kan minska i volym, även om kroppen prioriterar hjärnan vid svält. I extrema fall kan skador uppstå som är jämförbara med de man får av alkohol och hasch.

Vid oavbruten svält avlider personen - frågan är inte om utan när. Anorexi kan således vara en dödlig sjukdom. Sjukdomen är dock möjlig att bota, men det är svårt och kan ta år. En tillfrisknad anorektiker löper även risk att återfalla. Många anorektiker förnekar vidare att de är sjuka och vill inte behandlas vilket gör att det svårt att bryta sjukdomsmönstren. En anorektiker beter sig som alkoholister, narkomaner och andra missbrukare gentemot sin omgivning, med lögner om att ha ätit. En ätstörning är en form av missbruk, ett matmissbruk.

[redigera] Möjliga samband med andra sjukdomar

En form av högfungerande autism (Aspergers syndrom) sägs ha samband med anorexi.^{[källa behövs]} Fixeringen vid den egna kroppen och skygglapparna mot andras tyckande och frågor stämmer in på en del av kriterierna.

Kroppsbyggare som först frossar och sedan omvandlar fettet till muskelmassa under intensiv träning har ett beteende som påminner om en slags lätt form av anorexi omväxlande med en lätt form av bulimi.^{[källa behövs]} Säkert är i vilket fall: en kroppfixering. Om en person är kroppsfixerad kan ett ångestfyllt förhållande uppstå, och ur detta kan anorexi växa fram.

Anorektiker har ofta ett kontrollbehov och räknar kalorier och resultat, och detta beteende överensstämmer med en del idrottares. En del idrottare har ett anorektiskt beteende och en del blir anorektiker. Prestationsångest och depression leder måhända dit?^{[källa behövs]}