Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Akvarell - Wikipedia, den fria encyklopedin

Akvarell

Wikipedia

Den korrekta benämningen på målartekniken är egentligen akvarellmålning, då även en bild som är målad med akvarellfärg kallas akvarell.

Akvarell är en målningsteknik där färgen läggs på i tex tunna skikt, på ett vitt tjockt papper. Så glöm bubbliga knöliga papper där färgen låg i pölar och flammiga ytor blev där man inte ville ha dem. Pappret föredras av högsta kvalitet syrafritt framställt i bomullslump och kan variera kraftigt i olika vithetstoner o gramantal. Ytan kallas gräng och den går att välja i olika utförande. Vanligaste metoden är att spänna upp pappret genom att fukta igenom det ordentligt sen klistra/tejpa upp det på en skiva o låta den spänna sig när den torkar till.

Akvarellfärgen består av mycket fint rivet pigment som har gummi arabicum som bindemedel. Akvarellfärgen finns att tillgå i olika former, halvkoppar, helkoppar, tub eller flytande i glasflaska. Den vanligaste formen är halvkoppar, som ser ut som en liten kub i storlek med en halv sockerbit. Den finns då i två skiftande kvaliteter "Artistfärg" som är tätare och mer pigmentsäker, samt "Cotman" en billigare studievariant. Den målas ofta med en tjock pensel som kan hålla mycket vätska samtidigt som den kan formas till en mycket fin spets. Eftersom akvarellfärgen löses i vatten kallas den ofta i folkmun för vattenfärg. "Vanlig" vattenfärg i runda kakor som oftast finns att tillgå, har dock förmågan att täcka för bra, det krävs mer försiktighet att måla då, samt avsaknaden av gummi arabicum gör att det blir en mattare yta.

Målaren, "akvarellisten", använder papprets vithet för att ge färgerna högsta lyskraft. Man vill i akvarellen få fram en dialog med pappret, du får alltså inte täcka pappret till den grad att man inte kan skönja det under. Typiskt för akvarellmålning är att man inte målar vitt utan det vita blir av att man lämnar det vita pappret omålat, vill man måla ljusare toner blandar man mindre färgpigment i blandningen så vattnet ökar transparansen.

Den vita färgen "Chinese white" som ofta finns med i en akvarellådan är för att blanda de andra färgerna med, eller som den är. Man kan även måla över gammal färg som har torkat, med den vita färgen. Antingen har man den vit eller målar på vilken färg som passar. Man kan även arbeta akvarellen på ett redan tonat papper då framträder det vita med fin lyster. Man bör vara försiktig så att man inte täcker på för mycket med tanke på att vissa färger innehåller även vitt i tillverkningen. Målar man på ett täckande sätt väljer man inte att kalla slutresultatet föra akvarell utan det blir mer i termen "guache"(stavas även gouache beroende på språk), då man målar med täckvitt, eller med kraftiga färgpålaggningar.

Det finns en hel del olika tekniker att tillgå när man lägger på färgen. Skiktmåleri, Vått i vått, Bett, Blomningar o irritationer, Besparingar, Maskeringar och salt

Acuarela
Acuarela

Många tekniker kombineras ofta en och samma bild. Man kan säga att akvarellmålning hör till de svårare teknikerna att behärska. Men det är faktiskt oftast lättare att lära sig tekniken om man inte har målat olja eller akryl innan. De flesta som målat med andra typer av färg har lärt sig att lägga på alldeles för tjockt med färg och inte planera så noga. De är vana vid att de kan bygga upp bilden från det längst bort och lägga på olika former tex: där vill jag ha ett träd, där vill jag ändra mig och lägga en sjö med vattenglitter. I akvarellbilden måste du planera upp allt antingen med en skiss eller för din inre bild. Det går inte att ta bort så lätt, då man kan förstöra papprets yta och måla över fungerar inte så bra,eftersom akvarellfärgen är transparant. Vill du tex ha vattenglitter i vitt och ljusblått får du måla runt dessa ytor (besparing).

Vid akvarellmålning ska man alltid börja med de ljusaste delarna i motivet, och därefter successivt söka sig mot allt mörkare nyanser.

Kineserna var först med att använda akvarellmetoden, de använder risppaper och teknisk träffsäkerhet. Vattenfärg användes i sin tidiga västerländska barndom för att ersätta dyrare färger som tempera och oljefärg, den var även lättare att arbeta med i miniatyrmåleriet etc, man målade så att det skulle likna oljefärg.

Akvarellmålning (såväl som oljemålning samt gouache) bygger på det subtraktiva färgsystemet, CMY (cyan, magenta, yellow), där färgerna filtrerar bort olika delar av det ljus som papperet belyses med. Om man målar akvarell på kulört papper uppstår speciella effekter, som i hög grad beror på papperets speciella egenskaper.

[redigera] Se även

Jan Sisefsky: Om färg - Uppleva, förstå och använda färg. (ISBN: 91-534-1557-4)

[redigera] External links

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/k/v/Akvarell.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu