Absid
Wikipedia
Absid kallas en halvrund eller mångkantig utbyggnad av en kyrkas kor.
Koret kunde i de äldsta nordiska stenkyrkorna avslutas med antingen en rak östvägg eller med en halvrund utbyggnad, s.k. absid. Vid utgrävningar i flera kyrkor har man kunnat påvisa att en ursprunglig absid under högmedeltiden ersatts av en rakt avslutad korvägg. Varför det i Norden samtidigt byggts kyrkor både med och utan absid har ännu inte kunnat ges någon hållbar förklaring. En teori är att man under 1100-talet hämtat byggnadsidéer från dels engelskt, dels tyskt kulturområde.
Absidernas historia går långt tillbaka i tiden. I grekisk och romersk antik arkitektur utformades absiden oftast som en anspråkslös nisch. Under senantiken började den framhävas mer och mer som en egentlig byggnadskropp, täcktes vanligen av en halvkupol (hjälmvalv) och placerades även vid sidoskeppens östra sida. En grupp av mindre absider bildar en s.k. absidiol.
I den fornkristna kyrkan var det i absiden som biskopen hade sin hedersplats. Här stod hans stol, cathedra. Altaret var vid denna avlägsna tid placerat inne i kyrkan, framför biskopsstolen.
