1833
Wikipedia
| 1833 - MDCCCXXXIII | |
| År: 1830 - 1831 - 1832 1833 1834 - 1835 - 1836 |
|
| Decennium: 1810-talet - 1820-talet 1830-talet 1840-talet - 1850-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1833 |
|
| Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1833 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: E. G. Melartin |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken är i kraft ända till 1926.
- En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Göteborg.
- Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide.
- Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige.
- Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet.
- Carl Jonas Love Almqvist utger första delen av Törnrosens bok.
- Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidislitteratur i översättning.
- Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen - världens första dator.
- Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut.
- Stockholms stadsvakt och brandvakt slås ihop till en gemensam kår, Stockholms stads militärkår.
[redigera] Födda
- 28 januari - Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
- 7 februari - Ricardo Palma, peruansk författare.
- 28 februari - Alfred von Schlieffen, preussisk generalfältmarskalk.
- 11 april - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 19 april - Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker.
- 7 maj - Johannes Brahms, tysk tonsättare.
- 4 juni - Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
- 24 juni - Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, finansminister 1874-1875, utrikesminister 1889, statsminister 1889-1891.
- 20 augusti - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
- 28 augusti - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
- 19 september - Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
- 21 oktober - Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
- Oktober - Walter Clopton Wingfield, engelsk major och uppfinnare av det moderna tennisspelet.
- 12 november - Alexander Borodin, rysk kompositör.
- 30 november - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
- Benjamin Aird, baronet och engelsk ingenjör.
[redigera] Avlidna
- 10 januari - Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.
- 11 mars - Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.
- 22 april - Richard Trevithick, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.
- 28 maj - Johann Christian Friedrich Haeffner, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången i Uppsala.
- 1 juni - Olof Rudolf Cederström, svensk greve, generalamiral och statsråd.
- 13 augusti - Elias Vilhelm Ruda, svensk skald och litteraturkritiker.
- 22 september - Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.
- 17 december - Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.
- Anders Gamborg, dansk filosof.
- Joseph Nicéphore Niepce, den förste fotografen.
- Rama Mohana Raya, indisk religionsstiftare.
- Abbas Mirsa, persisk tronföljare.
