1824
Wikipedia
| 1824 - MDCCCXXIV | |
| År: 1821 - 1822 - 1823 1824 1825 - 1826 - 1827 |
|
| Decennium: 1800-talet - 1810-talet 1820-talet 1830-talet - 1840-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1824 |
|
| Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1824 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander I |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 2 januari - Första numret av den konservativa morgontidningen Stockholms dagblad utkommer.
- 11 februari-11 oktober - Kronprins Oscar (I) är vicekung av Norge.
- 25 februari - Esaias Tegnér utses till biskop i Växjö.
- 25 mars - Brasilien får sin första konstitution.
- 17 maj - Norrmännen börjar fira denna dag som nationaldag.
- 6 augusti - Simón Bolívars trupper besegrar spanjorerna i slaget vid Junin.
- Per Daniel Amadeus Atterbom börjar ge ut Lycksalighetens ö.
- De svenska postverket öppnar den första ångbåtslinjen mellan Ystad och Stralsund.
- Läkaren och anatomen Anders Retzius (berömd för studier av fiskars anatomi, tändernas byggnad och de mänskliga kranietyperna) blir professor vid Karolinska institutet.
- Gustaf af Wetterstedt blir svensk utrikesminister och därmed kungens språkrör gentemot oppositionen. Han kommer att spela en viktig roll inom politiken på 1830-talet.
- En kunglig kungörelse ger tillstånd att bilda privatbanker i Sverige, främst för utlåning av kapital.
- Genom en kunglig förordning tillåts avyttring av svenska fastigheter och lantgods genom lotteri när de inte kan försäljas till sitt rätta värde.
- Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Lunds universitet.
- Ett tjugotal häften av bröderna Grimms sagor utkommer på svenska.
[redigera] Födda
- 7 februari - William Huggins, engelsk fysiker och astronom.
- 26 februari - Karl Vilhelm Trenckner, dansk orientalist.
- 2 mars - Bedrich Smetana, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.
- 4 mars - Karl Yngve Sahlin, svensk universitetslärare och filosof.
- 21 juni - Adolf Wilhelm Roos, finlandssvensk politiker, generalpostdirektör i Sverige 1867-1889.
- 26 juni - Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
- 28 juni
- Paul Broca, fransk kirurg och antropolog, upptäckte talcentrum.
- Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt.
- 27 juli - Alexandre Dumas d.y., fransk författare.
- 13 augusti - Victor Kullberg, svensk urmakare.
- 4 september - Anton Bruckner, österrikisk tonsättare och organist.
- 2 november - Sir William Peel, brittisk militär.
- 14 december - Pierre Puvis de Chavannes, fransk målare inom symbolismen.
- 17 december - John Kerr, skotsk fysiker.
- Johann Eissenhardt, tysk konstnär.
[redigera] Avlidna
- 16 januari - Fabian Wrede, svensk greve och militär.
- 19 april - George Gordon Byron, brittisk författare.
- 7 augusti - Nils von Rosenstein, ständig sekreterare av svenska akademien 1786 och landshövding.
- 16 september - Ludvig XVIII, fransk kung 1814-1815 och 1815-1824.
- 17 oktober - Birgitte Cathrine Boye, dansk psalmförfattare.
- Karl Axel Arrhenius, svensk kemist.
