Österbottenbanan
Wikipedia
Österbottenbanan (även Uleåborgsbanan) är en del av Stambanan i det finländska järnvägsnätet och sträcker sig från Tammerfors till Uleåborg via Seinäjoki. Österbottenbanan utgör en mycket viktig del av norra Finlands gods- och passagerartrafik.
Innehåll |
[redigera] Aktuellt
För tillfället pågår en utvärdering av miljöåverkan för de nivåhöjande arbetena som planeras mellan Seinäjoki–Uleåborg. För att höja nivån skulle man bygga dubbelspår mellan bland annat Seinäjoki och Lappo, samt mellan Karleby samt Bennäs. Vid nivåhöjningen skulle den högsta tillåtna hastigheten stiga till 200 km/h (idag 140 km/h) och godstrafiken till 120 km/h (idag 100 km/h). Man skulle även höja godstrafikens axelvikt från nuvarande 22,5 ton till 25 ton. Samtidigt skulle man bygga om en del plankorsningar till planskilda korsningar. Arbetet påbörjas år 2007.
[redigera] Bankarta
Symbolförklaringar
● station för passagerartrafik
○ annan station
(G) godstrafik
(P) hållplats för passagerartrafik
(M) tågmötesplats
(Sk) mellanskyddsplats
(Sp) spårbytesplats
(U) upphörd
(Pl) planerad
enspårig
flerspårig
privatspår
upphörd eller riven
► förbindelser till andra spår
Trafikplats1 | km | Förkortn. | Övrigt | |
---|---|---|---|---|
Uleåborg | ● | 334,8 | Ol | ► Torneå |
Uleåborg Nokela | ○ | 332,0 | Olt | (G) ► Kontiomäki |
Kempele | ○ | 323,1 | Kml | (M) |
Limingo | ○ | 310,5 | Lka | (M) |
Hirvineva | ○ | 297,5 | Hvn | (M) |
Ruukki | ● | 287,2 | Rki | (M)(G) |
Tuomioja | ○ | 280,5 | Tja | (M) ► Brahestad |
Ahonpää | ○ | 273,1 | Aho | (Pl) |
Vihanti | ● | 266,6 | Vti | (M)(G) ► Ristonaho (riven) |
Kilpua | ○ | 250,9 | Kua | (M) |
Oulais | ● | 239,9 | Ou | (M)(G) |
Kangas | ○ | 224,5 | Kgs | (M) |
Ylivieska | ● | 212,3 | Yv | (M)(G) ► Iisalmi |
Karhukangas | ○ | 203,5 | Khg | (M) |
Sievi | ○ | 195,6 | Svi | (M)(G) |
Eskola | ○ | 185,8 | Ela | (M)(G) |
Saarela | ○ | 179,4 | Srl | (Pl) |
Kannus | ● | 173,6 | Kns | (M) |
Jänsikorpi | ○ | 167,5 | Jnk | (Pl) |
Riippa | ○ | 160,1 | Rpa | (M) |
Kelviå | ○ | 150,1 | Klv | (M) |
Matkaneva | ○ | 144,1 | Mtv | (M) |
Karleby | ● | 133,4 | Kok | (M)(G) ► Yxpila |
dubbelspåret börjar |
○ | 130,3 | (Sp) | |
Kronoby | ○ | 119,6 | Kpy | (M)(G) |
Kållby | ○ | 107,1 | Kpi | (M) |
Bennäs | ● | 100,6 | Pnä | (M)(G) ► Jakobstad |
Kovjoki | ○ | 90,9 | Koi | (M) ► Kovjoki ► Nykarleby (riven) |
Riijärvi | ○ | 84,5 | Rjr | (Pl) |
Jeppo | ○ | 77,8 | Jpa | (M)(G) |
Köykkäri | ○ | 68,6 | Kök | (M) |
Voltti | ○ | 61,4 | Vt | (M) |
Härmä | ○ | 54,9 | Hm | (M)(G) |
Raunio | ○ | 46,7 | Rio | (M) |
Kauhava | ● | 37,7 | Kha | (M)(G) |
Rajaperkiö | ○ | 30,5 | Rjp | (M) |
Lappo | ● | 23,1 | Lpa | (M)(G) |
Ruha | ○ | 15,1 | Rha | (M) |
Seinäjoki | ● | 0 | Sk | (G) ► Haapamäki ► Kaskö ► Tammerfors ► Vasa |
1 Trafikplatslänkarna leder till artiklar om stationerna
[redigera] Historia
Första gången man föreslog att bygga järnvägar i Österbotten var redan på lantdagarna år 1863–64, men förslaget vann ej understöd. Det förekom ett flertal olika förslag på sträckningar av Österbottenbanan. Under lantdagarna år 1872 presenterades ett förslag där banan gick från Tammerfors - Kyrofors (Tavastkyro) – Kankaanpää – Kauhajoki – Ilmajoki – Välimaa (Seinäjoki) – Rantsila – Temmes (Tyrnävä) – Uleåborg. Det var tänkt att man skulle bygga en sidobana till Vasa, det vill säga dåvarande Nikolaistad, från Välimaa. Mellersta Finlands huvudbana skulle då ha gått från Taavetti (Luumäki) via S:t Michel till Jyväskylä och därifrån till Välimaa. Lantdagen beslöt dock att bygga banan via inlandet.
Österbottenbanan byggdes i flera olika etapper:
- 1882: Haapamäki – Seinäjoki
- 1883: Seinäjoki – Vasa
- 1885: Seinäjoki – Karleby
- 1886: Karleby – Uleåborg
Järnvägen bar med sig många förändringar i många kommuner när nya näringar växte upp längs banan och runt stationerna.
[redigera] Genvägen via Parkano
Banan löpte ända fram till 1970-talet från Tammerfors öster om Näsijärvi till Haapamäki fram tills genvägen via Parkano blev klar. Banan byggdes över 170 km torvkärrmark som ännu i denna dag förorsakar problem på grund av sänkningar. Vid planeringen av linjedragningen och vid byggandet av banan var det tänkt att Parkano enbart skulle bli en mötesplats för tågen. Befolkningen var dock av den åsikten att bygget borde komma orten till godo och efter påtryckningar från lokalbefolkningen byggdes en järnvägsstation; passagerarna räcker till och den barackstation som byggdes "temporärt" är ännu i bruk. Ifall man hade tänkt bygga en järnvägsstation i Parkano redan från början så hade man dragit järnvägen närmare tätorten. Tekniskt sett skulle detta ha varit möjligt och prislappen densamma.
[redigera] Elektrifiering
Huvudbanan elektrifierades på 1970- och 1980-talen i tre skeden:
- 1975: (Toijala) – Tammerfors – Parkano – Seinäjoki
- 1981: Seinäjoki – Karleby
- 1983: Karleby – Uleåborg
Sträckningen Tuomioja – Brahestad elektrifierades först år 2001.
[redigera] Se även
[redigera] Korsande bansträckningar
- Haapamäki–Seinäjoki-banan
- Suupohjabanan (Seinäjoki–Kaskö)
- Vasabanan (Seinäjoki–Vasa)
- Iisalmi–Ylivieska-banan
- Ristonahobanan (Vihanti–Lampinsaari)
- Brahestadsbanan (Tuomioja–Brahestad)
- Uleåborg–Kontiomäki-banan
- Uleåborg–Torneå-banan
[redigera] Planerade bansträckningar
- Rahjas hamnbana
- Kairanmaabanan