Vetenskaplig metod

Wikipedia

Vetenskaplig metod är en beteckning som brukar användas för systematisering och kartläggning enligt de metoder som används inom vetenskapen.

Innehåll

1 Historisk översikt
- 1.1 De samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena
2 Distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ metod
3 Vikten av metod
4 Vetenskapliga metoder och metodiker
5 Se även
6 Externa länkar

[redigera] Historisk översikt

Frågor om vetenskaplig metod har diskuterats ända sedan antiken. Försokraterna var de första som ställde frågor om världen utan att ge religiösa och vidskepliga svar på frågorna, en slags metodologisk naturalism. Aristoteles och Euklides gav viktiga bidrag till metoddiskussionen, men diskussionen tog verklig fart i och med den vetenskaplig revolutionen med Francis Bacon som den mest kända teoretikern. Sedan Francis Bacon har en empiristisk grundsyn varit populär, man har samlat och bearbetat fakta istället för att i sin fåtölj sitta och tänka ut hur världen fungerar och hänger ihop, den senare verksamheten brukar vara inspirerad av den filosofiska riktning som kallas rationalism.

Senare har filosofer och vetenskapsmän blivit allt mer övertygade om att endast faktainsamlande och analys av insamlade fakta inte är den bästa metoden, istället menar man ofta att man på sin kammare tar fram en hypotes, som man senare genom experiment prövar mot verkligheten. Ofta kallar men en sådan metod för Hypotetisk-deduktiv metod.

[redigera] De samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena

Naturen i de samhällsvetenskapliga och humanistika ämnena har gjort att frågeställningarna om vetenskaplig metod delvis skilt sig från de naturvetenskapliga ämnena. Historiska händelser kan till exempel inte upprepas eller prövas med experiment, och den historiska vetenskapen har i stället i hög grad sysslat med metoder för källkritik vid sidan av faktainsamling.

För samtliga av dessa vetenskaper har utvecklandet av förklaringsmodeller varit fundamentalt. Exempel på sådana modeller är konstruktivism, marxism, feminism, funktionalistisk förklaring, strukturalism och olika former av historisk härledning.

Grundad teori och hermeneutik är andra viktiga metoder som under 1900-talet vuxit fram i vetenskap, särskilt inom samhällsvetenskaper som till exempel sociologi. Inom samhällsvetenskapen är frågan om metodologisk kollektivism kontra individalism grundläggande.

[redigera] Distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ metod

I metodteori, särskilt inom socialvetenskaperna, skiljer man ofta mellan kvantiativ metodteori och kvalitativ metodteori. Den förstnämda innehåller ofta insamling av en mängd fakta och sedan analys med statistiska metoder, medan den senare ofta innebär till exempel djupintervjuer eller deltagande observation. I kvalitativ metodteori är vanliga undersökningsmetoder etnografi, fenomenologi, symbolisk interaktionism och etnometodologi.

[redigera] Vikten av metod

Vägen mot accepterad teoribildning går ofta via protovetenskap eller marginalvetenskap. Man brukade i den logisk positivismen skilja mellan upptäcktens kontext och justifikationens kontext, man menade att upptäckten av ett samband eller en teori inte kräver metod, men att verifiera ett samband eller en teori kräver metod. I dagens språkbruk kanske man skulle formulera det så att det inte krävs metod för att ta fram en god hypotes, men att det krävs metod för att visa att den är värd att acceptera som en del av vetenskapen. Många menar att en förment vetenskaplig frågeställning utan vetenskaplig metod är kvasi- eller pseudovetenskap. Problemet med åtskillnaden mellan vad som är vetenskap och inte vetenskap brukar ofta kallas demarkationsproblemet.