Brottning

Wikipedia

Brottning

Brottning är samlingsbeteckningen på de former av kamp där man med grepp, kast och fasthållningar försöker besegra motståndaren. Brottning kan utföras som en idrott. I dagligt tal avser man med brottning vanligtvis de olympiska grenarna Grekisk-romersk stil och fristil.

Innehåll

1 Historia
2 Varianter
3 Regler
4 Organisation
- 4.1 Brottning i Sverige
- 4.2 Särskilda former av brottning

[redigera] Historia

Brottning är en av de äldsta formerna av tävling och kraftmätning man känner till och de flesta kulturer har utvecklat någon form av brottning. I det antika Grekland och Rom utövades en form av brottning som var en gren i de antika olympiska spelen. Dagens grekisk-romerska stil räknar sina anor från den tidens brottning, med skillnaden att man idag inte längre brottas nakna.

[redigera] Varianter

I internationella sammanhang uppdelas brottningen i två stilar: Grekisk-romersk stil och fristil. I bland annat USA förekommer professional wrestling, en underhållningsform utvecklad ur brottningen. Ytterligare varianter av brottning är kända under andra namn, som de japanska sporterna judo och sumo.

[redigera] Regler

I huvudsak går brottning så till att den tävlande ska söka tvinga ner sin motståndare på rygg, vilket innebär omedelbar seger i matchen. Alternativt kan den tävlande med kast, grepp och fasthållningar söka få poäng, vilket kan ge seger sedan de två eller tre perioderna avslutats. En tävlande kan även vinna genom att hans motståndare diskvalificeras. Det är inte ovanligt att en tävlande diskvalificeras efter föregående varningar, på grund av till exempel visad passivitet.