Carl Hårleman

Wikipedia

Carl Hårleman, född 27 augusti 1700 i Stockholm, död 9 februari 1753. Friherre Hårleman var en av sin tids mest tongivande arkitekter; så var han huvudansvarig för färdigställandet av Stockholms slott 1754 och överintendent. Han var en av grundarna till Kungliga Ritakademien, och införde rokokon till Sverige.

[redigera] Biografi

Carl Hårleman var son till Johan Hårleman, som medverkat till anläggandet av Kungsträdgården, och Eva Johanna Baartz. Fadern dog när han ännu var ett barn, men han ville ändå gå i hans fotspår, och fick utbildning till arkitekt av Nicodemus Tessin d.y., faderns medarbetare. Under sitt liv företog han tre resor som blev avgörande för hans skapelser. Den första resan var till Paris, där hans studerade vid Kungliga arkitektakademien och Konstakademien 1721-25 och begav sig till Italien därefter för studier i kyrklig arkitektur. De främsta influenserna var rokokon, som var en helt ny stilriktning. När han kom hem hade Tessin dött, och sonen Carl Gustaf Tessin tagit över som överintendent. Hårleman utnämndes till hovintendent, och fick i uppdrag att bygga Stockholms slott klart.

För att kunna verkställa sina rokokoplaner för slottet, behövde han anlita konstnärer från Frankrike, varför han begav sig dit på en andra resa. Han fick ett tiotal konstnärer och skulptörer med sig tillbaka. Detta blev inledningen till Hårlemans pedagogiska verksamhet; han deltog i bildandet av Ritakademien 1735 då behovet av inhemska konstnärer var uppenbar. Hårleman blev den förste chefen vid den nya akademien. 1741 efterträdde han Tessin som överintendent, vilket innebar att han hade den högsta översynen av alla byggen i landet. Han in i Vetenskapsakademien 1744.

Strax därefter företog han en tredje resa, till Paris. Där inspekterade han Gabriels inredningar i Versailles som han tog starkt intryck av.

1748 gifte han sig med Henrica Juliana von Liewen. Året innan upphöjdes han till friherre, men då äktenskapet blev barnlöst slöt han ätten själv.

Hans hem på Drottninggatan 88 har bevarats.

[redigera] Verk

Det verk Hårleman är mest förknippad med är Stockholms slott. När Hårleman fick detta uppdrag, var fasaden redan färigplanerad, och den utfördes helt enligt Tessins klassicistiska planer. Rikssalen och Vita havet är blandning av Tessin och Hårlemans franskinspirerade rokoko.

Hårleman utförde även kyrkotorn, altare och orgelfasader, samt utformade det karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan. 1750 ritade han trädgården till Uppsala slott, det vill säga den botaniska trädgården som Olof Rudbeck d.ä. låtit anlägga. Trädgården är numera ett kulturminne. [1] Till Uppsala ritade han även ärkebiskopssätet.

Mauritzbergs slott blev eldhärjat av ryssarna år 1719, men återuppbyggdes av greve Claes Ekeblad. Han var gift med Hedvig Mörner av Morlanda. Slottet stod färdigt 1725 och har i allt väsentligt fått behålla sitt 1700-tals utseende till våra dagar. Slottets arkitektoniska dräkt får tillskrivas Carl Hårleman (1700-1753). Ett porträtt av Carl Hårleman finns i Ekebladarnas sätesgård Stola i Strö församling nordväst om Lidköping utfört av Olof Arenius.

Några andra byggnader som han ritat eller anses ha ritat.