Helsingborgs krematorium
Wikipedia
Helsingborgs krematorium, eller Hälsingborgs eldbegängelseanläggning, ligger invid Pålsjö skog i norra Helsingborg.
[redigera] Historia
Byggnaden ritades av arkitekten Ragnar Östberg och stod färdig 1929. Byggneden kom till som en lösning på begravningsproblemen som fanns i flera större städer vid denna tiden. Kremering var ett väldigt kontroversiellt begravelseskick under 1800-talet, men tog upp mindre plats och med tiden blev det också allt mer accepterat.
Drivande kraft i skapandet av anläggningen var Svenska Eldbegängelseföreningens lokalavdelning och redan 1914 presenterade man ett första förslag. När Helsingborgs stad sedan skänkte sex tunnland jord vid Pålsjö åt föreningen fick man mer plats att arbeta på och man vände sig då till Östberg för utformningen.
[redigera] Byggnaden
Krematoriet står på en holme i en omgivande vallgrav och domineras av en rund, hög tempelbyggnad krönt med en kupol som tak. Interiört formas byggnadens rum av tolv blågröna kolonner, vilka bär upp en ballustrad, som löper strax under det välvda taket och dess stjärnformade fönster. Utvändigt, bredvid kupolen, tronar en förgylld änglaskulptur på en hög pidestal, skapad av konstnärinnan Ragnhild Schlyter. Kreamtoriet blev inte fullständigt förrän på 60-talet då man lade till ett klocktorn, atriumgård, ceremonihall, väntrum och kontor. Ytterväggarna är utförda i slammat tegel och alla tak är i numera ärgad koppar. Runt krematoriet ligger urngravkvarter i lummiga lundar som efter hand kommit att omgiva huvudbyggnaden på två sidor.
[redigera] Källor
- Helsingborgs historia, del VII:3 - Stadsbild, stadsplanering och arkitektur - Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1970. (Henrik Ranby, 2005, ISBN 91-631-6844-8)
- Arkitekturguide för Helsingborg. (Helsingborgs stad - Stadsbyggnadskontoret, 2005, ISBN 91-975719-0-3)
