Helsingborgs konserthus
Wikipedia
Helsingborgs konserthus färdigställt 1932, ritat av Sven Markelius. Konserthuset är scen åt Helsingborgs symfoniorkester.
[redigera] Verksamhet
Konserthuset är scen för flera olika evenemang, från klassiska konserter till storband och underhållning. Helsingborgs Syfoniorkester håller regelbundna konserter i huset där man både spelar äldre och mer moderna klassiska verk. Flera inbjudna artister bjuder ofta på föreställninger av olika slag. Teman kan bland annat vara jazz, 60-talsmusik, humor, gospel och soloframföranden. Dessutom bjuder man in både förskole- och skolelever på särskilda konserter och föreställningar riktade till barn.
[redigera] Huset
1927 hölls en tävling för att formge Helsingborgs nya konserthus. Tävlingen vanns av Sven Markelius, men det slutgiltiga resultatet är helt annorlunda Markelius vinnande förslag i arkitektoniskt stil. Hans första förslag var en klassicistisk byggnad med kolonner och ornament, men under projekteringen kom Markelius i kontakt med helt nya idéer från Europa och slutresultatet blev en stilren och spartansk modernistisk byggnad, en byggstil som här i Sverige kommit att heta funkis. Helsingborgs konserthus har kommit att bli ett av de första och bästa exemplen på funktionalism i Sverige.
Själva byggnaden är i vit puts och utförd enligt modernismens mest grundläggande principer. Den består av enkla geometriska former, från entrépartiets runda form till konsertsalens fyrkantiga. Fönsterband genomskär de vita fasaderna. Ut från entrén spänner en baldakin som vilar på smäckra pilotis. Entréhallen är ljus och öppen tack vare stora fönster och ett högt tak. För själva rörelsen inåt och uppåt i byggnaden inspirerades Markelius av Parisoperans trapphall där man i pauserna kan stå och samtala och samtidigt ha uppsyn över hela folkvimlet. Konsertsalen tar ca 1000 personer och har fått mycket beröm pga av sin utmärkta akustik. Mycket av den goda akustiken beror på lokalens blygsamma storlek.
I byggnaden ryms även biograf med separat ingång.
Huset blev byggnadsminne 1997.
