Skrivmaskin

Wikipedia

En skrivmaskin är en apparat avsedd för direkt skrivning av tryckliknande skrift på papper.

[redigera] Historia

Henry Mill uppfann (kanske) den första skrivande maskinen. Han var i alla fall den förste som tog patent 1714, men hans konstruktion lanserades aldrig kommersiellt. Pellegrino Turri, karbonpapprets fader, uppfann en maskin 1808. Många av de tidiga konstruktionerna togs fram för att göra det möjligt fär blinda att skriva.

Tangenternas placering har ändrats genom åren. Från början var de i alfabetisk ordning, vilket medförde långsam skrift och ofta ihoptrasslade bokstavsarmar. QWERTY-layouten, uppfunnen 1867 av Christopher Latham Sholes m.fl, delade upp de vanligaste diagraferna på vänster och höger hand. E Remington and Sons producerade den första maskinen av denna typ 1 mars 1873 i Ilion, New York. En annan tidig skrivmaskinstillverkare var Underwood. I början skrevs texten underifrån så man såg inte vad man skrivit förrän papperet tagits ur maskinen. Den första maskinen med "direktsynlig" skrift kom 1895.

Första skrivmaskinen som gjorde det möjligt att skriva fortare på maskin än för hand, uppfanns 1865 av den danska prästen och föreståndaren vid Kungliga Dövstuminstitutet i Köpenhamn, Rasmus Malling-Hansen, 1835 – 1890. Han gav sin skrivmaskin namnet Skrivkulan, därför att tastaturen var placerad på en halvkula, och den patenterades och sattes i produktion 1870. Skrivkulan blev på så sätt världens första kommersiellt producerade skrivmaskin, och den såldes i viss utsträckning i Europa. Från Malling-Hansens dotter, Johanne Agerskovs bok, Vem är Skrivkulans uppfinnare? känner vi väl till hur Malling-Hansen i 1865 experimenterade med att platsera typerna på en porslinsmodell av skrivkulan, och hur han, genom att noggrant registrera skrivhastigheten vid olika alternativa platseringar, utarbetade den typplatsering som gynnade den snabbaste skrivhastigheten. På Malling-Hansens skrivkula är tangenterne placerade så att de mest högfrekventa bokstäverna betjänas av de snabbaste fingrarna, och dessutom placerades de flesta av vokalerna till vänster och konsonanterna åt höger. Detta system, i kombination med de korta stämplarna som går direkt genom skrivhuvudet, gör at man kan uppnå en mycket hög hastighet på skrivkulan. På första modellen från 1870 fästes papperet på en cylinder, vars rörelse drevs av ett elektromagnetiskt batteri, och på så sätt var skrivkulan också världens första elektriska skrivmaskin. Malling-Hansen arbetade kontinuerligt med att förbättra sin uppfinning, och i 1874 kom den nesta modellen som var försedd med en flat vagn istället för cylinder. Den välkända, höga modell utan batteri patenterades första gången i 1875 och med den hade skrivkulan funnit sin slutgiltiga form. Skrivkulan belönades med medalj av högsta valören på Världsutställningarna i Wien 1873 och även i Paris 1878. Skrivkulan är idag särdeles åtravärd i samlarkretsar och uppnår priser på omkring eller över 250,000 SEK.

Dvorak-layouten, effektivare och framförallt bekvämare, uppfanns av professor August Dvorak (1894-1975). August Dvorak insåg snart att en optimal layout skulle baseras på sekvenser av flera bokstäver. Han arbetade i 12 år med en stor mängd statistik, psykologi, och fysiologi och kom så småningom fram till en layout som han själv kallade för The Simplified Keyboard. Denna layout kom så småningom att benämnas Dvorak Simplified Keyboard, och är idag känd som enbart Dvorak.