Norska
Wikipedia
| norska (norsk) | |
|---|---|
| Talas i: | Norge |
| Region: | Norden |
| Antal talare: | 5 miljoner |
| Rankning: | ej i topp 100 |
| Klassificering: | indoeuropeiskt germanskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Norge |
| Språkmyndighet: | Norsk språkråd |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | no, nb, nn |
| ISO 639-2 | nor, nob, nno |
| SIL | NRR, NRN |
Norska är ett västnordiskt språk som talas av ungefär 5 miljoner människor, främst i Norge, där det är officiellt språk. Det har två skriftvarianter, bokmål och nynorsk.
Innehåll |
[redigera] Klassifiering
Norska är ett västnordiskt språk i den germanska grenen av den indo-europeiska språkfamiljen. Talad norska och talad svenska är tämligen lätt begripliga sinsemellan, detta gäller också norska och danska men i lite mindre grad. I gengäld är skriven norska (speciellt bokmål/riksmål) och danska mycket lika varandra.
[redigera] Utbredning
Norska talas av omkring 4,5 miljoner i Norge, och av omkring en miljon utanför landet. Av dessa har omkring 4,3 miljoner språket som förstaspråk. Av de norsktalande utanför Norge är omkring 950 000 bosatta i Nordamerika.
[redigera] Historia
Norska har utvecklats från fornnordiskan tillsammans med de övriga nordiska språken, men har, till skillnad från isländskan och färöiskan, senare starkt påverkats av danskan och lågtyskan.
Bokmål är baserat på den danska skrifttraditionen som en följd av att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom att bli Norges officiella skriftspråk. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812–1895). Han ville ha en reglering "efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund". Sagosamlingarna av Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket.
Ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk, gjordes. Dock var motståndet stort, från både nynorskfolket och bokmålsfolket. Språkdebatten var som störst under åren 1955–1965. Nu är debatten nästan obefintlig. Språken har sedan dess utvecklat sig var sin väg, men bokmålet används nästan till hundra procent i stora dagstidningar och detta är det största hotet för nynorskan.
"Uppfinnaren" av nynorska var filologen Ivar Aasen som 1853 publicerade boken Prøver av Landsmaalet i Norge som baserades på västnorska dialekter. I Norge är det nu 80–90 % av befolkningen som använder bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda skriftspråken. Den norska statstelevisionen, NRK, sänder program med programledare på nynorska (minst 25 % av sändningstiden skall nämligen vara på den minst använda varianten).
[redigera] Ortografi
Det finns två skriftspråksvarianter av det norska språket:
- bokmål/riksmål: skriftspråk starkt påverkat av danska på grund av 400 års danskt styre som majoriteten i Norge skriver. Bokmål är idag (sedan 1929) namnet på den i staten Norge officiella varianten, riksmål är en inofficiell och konservativ variant. Majoriteten av norrmännen (88-90 %) skriver bokmål/riksmål. 92 procent av alla norskspråkliga publikationer är på bokmål/riksmål.
- nynorska: skriftspråk utvecklat av Ivar Aasen i mitten av 1800-talet baserat i huvudsak på västnorska samt dialekterna i de inre områdena av Aust-Agder fylke, Telemark och Buskerud.
[redigera] Dialekter
Norskt talspråk har stora dialektala skillnader, speciellt i förhållande till folkmängden. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av stora geografiska avstånd, och att fjällandskapet har begränsat kontakten mellan folk. Den starka ställningen som dialekterna har fått i modern tid, också i mer formella sammanhang är mer eller mindre unikt för Norge.
