Holstein
Wikipedia
Holstein (danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe, Eider och Schlei.
Kiel är den största (se dock: Altona) och viktigaste staden i Holstein.
Grevskapet Holstein bildades av Nordalbingen och Stormarn år 1111, med tyskromerska rikets kejsare som länsherre (det vill säga, länet var Reichsunmittelbar), och befordrades till hertigdöme år 1474 sedan det förenats i personalunion med såväl det danska hertigdömet Schleswig som med det danska riket. Successionsreglerna för Holstein ledde till åtskilliga delningar mellan olika grenar av fursteätten.
11-, 12- och 1300-talen karakteriseras av Holsteins expansion, avbruten av tillfälliga bakslag, på främst Vendernas bekostnad. Men i samband med stridigheterna förekom många förvecklingar med både Danmarks kungamakt och Tysklands kejsarmakt. I ett par perioder avträdde kejsaren grevskapet till Danmarks kung. Vid andra tillfällen kom det danska riket att stå i totalt beroende av de holsteinska grevarna.
Beroendet uttrycktes också i Danmarks kungaval år 1448 av Kristian I, som vid valet var arvtagare till hela grevskapet Holstein, och snart också hertig av Schleswig, vars ätt sedan dess innehaft Danmarks krona.
Fram till kejsardömets upplösning år 1806, till följd av Napoleonkrigen, förblev Holstein ett tyskt hertigdöme intimt förbundet med det danska hertigdömet Schleswig, även om regeringsmakten under många perioder var delad mellan två eller flera furstar.
Fram till år 1864 ingick hertigdömet Holstein i det tyska förbundet, fast i personalunion med Danmark och Schleswig, emedan danske kungen var samtidig hertig av Schleswig och Holstein.
1867 blev Holstein en del av Preussen som en följd av Bismarcks framgångsrika krig mot Danmark år 1864.
