Julirevolutionen
Wikipedia
Julirevolutionen, 1830 års revolution, kallas de i oroligheter i Paris 1830 som tvingade Karl X att abdikera, varvid han ersattes av den mera liberale Ludvig Filip I.
Revolutionen föranleddes av den förmögna medelklassens och de liberala tidningarnas opposition mot regeringen och tjänade denna klass önskemål, men utfördes av republikanska grupper. Närmaste anledningen var fyra av Karl X 25 juli 1830 undertecknade och dagen därpå kungjorda förordningar, Juliordonnanserna. Som stöd för dessa åberopades författningens 14:e artikel, som gav kungen rätt att utfärda för lagarnas verkställighet och statens trygghet nödvändiga reglementen och förordningar.
Den första förordningen innehöll att ingen tidning eller tidskrift fick ges ut utan var tredje månad förnyad tillåtelse och ingen bok under 20 tryckark utan tillstånd. Den andra upplöste deputeradekammaren, den tredje fastställde en ny vallag som minskade de deputerades antal från 430 till 258 och valmännens antal med tre fjärdedelar genom höjning av census, och den fjärde utsatte tid för nya val och kamrarnas sammanträde.
Efter tre dagars blodiga strider i Paris (27-29 juli) utropades hertig Ludvig Filip av Orléans till generalståthållare den 30 juli. Först alltför sent erbjöd Karl X eftergifter. Sedan därpå bourbonska husets äldre gren förklarats tronen förlustig och författningen reviderats, utropades Ludvig Filip till fransmännens konung den 7 augusti.
Julirevolutionens föredöme följdes i Kyrkostaten, Modena, Parma, kungariket Sachsen, Braunschweig, Hessen-Kassel, Polen och Belgien.
