Niels Bohr

Wikipedia

Niels Bohr

Niels Bohr (7 oktober 1885 - 18 november 1962) dansk fysiker, en av 1900-talets främsta. Bohr var den första att använda kvantteorin för att beskriva atomen. Modellen är känd som bohratomen och för arbetet fick Niels Bohr nobelpriset i fysik 1922. Bohr gjorde också stora insatser för kvantmekaniken, kanske inte så mycket i egna upptäckter utan mer som sammanhållande länk i arbetet bland fysikerna.

Niels Bohr var son till Christian Bohr, som var professor i fysiologi vid Köpenhamns universitet. Niels mor, Ellen Adler Bohr, kom från en judisk bankirfamilj.

Bohr studerade vid Köpenhamns universitet och tog sin doktorsexamen 1911 för ett arbete som handlade om metallers elektronteori. Efter examen flyttade han till London där han samarbetade med J J Thomson vid Cambridge. Samarbetet blev kort och strax flyttade Bohr vidare till Manchester för att arbeta med Ernest Rutherford i hans grupp som studerade atomens struktur. Rutherfords atommodell visade sig vara både mekaniskt och elektromagnetiskt instabil men genom att tillämpa kvantteorin, som börjat utvecklas av bland andra Max Planck och Albert Einstein, lyckades Bohr få atomen stabil även i teorin. Härvid föreslog Bohr att elektronerna i atomernas omloppsbana bara kunde anta vissa diskreta energinivåer. Denna modell blev känd som Bohrs atommodell eller bohratomen och är en av Bohrs största insatser för atomfysiken eller snarare den moderna fysiken. Modellen förklarade de linjer som observerats i ljus som utsändes från väteatomen genom elektroner som hoppar mellan olika energinivåer i atomen. När elektronen hoppar till en lägre energinivå utsänds ljus motsvarande skillnaden mellan energinivåerna:

E_n- E_n' = h · ν

där h är Plancks konstant och ν är det utsända ljusets frekvens.

Niels Bohr fick ämnet bohrium uppkallat efter sig.

[redigera] Bohr och atombomben

Under Bohrs ledning skapades ett världscentrum för teoretisk fysik i Köpenhamn. Hit åkte hela världens mest prominenta fysiker för att delta i diskussionerna. När Danmark 1940 ockuperades av Nazityskland kämpade Bohr för att hålla kvar sitt institut. Eftersom Bohr var av judisk börd såg han sin situation allt mer hotad. Med hjälp av danska motståndsrörelsen tog han och hans fru sig över Öresund och lyckades undkomma nazisterna. I en spektakulär flygresa där Bohr var nära att mista livet, smugglades han med britternas hjälp från Stockholm till Storbritannien. Väl i väst anslöt han och hans son, Aage Bohr, sig till Manhattanprojektet för att hjälpa till med utvecklandet av atombomben. På grund av de strikta säkerhetsbestämmelserna fick han ny identitet och skrev sina dokument under namnet "Nicholas Baker" och fick smeknamnet "Uncle Nick". Bohr kämpade samtidigt politiskt, genom kontakter med Winston Churchill och Franklin D. Roosevelt och i brev till FN för öppenhet och samarbete om kärnvapen.