Apollo 11

Wikipedia

**Apollo 11**
Logotyp för uppdraget

Om uppdraget
Namn:	Apollo 11
Anropssignal:	Kommandomodul: Columbia Månlandare: Eagle
Besättning: Kommendör: Pilot för kommandomodulen: Pilot för månlandaren:	Neil Armstrong Michael Collins Edwin "Buzz" Aldrin
Uppskjutning:	16 juli 1969 13:32:00 UTC Kennedy Space Center LC 39A
Månlandning:	20 juli 1969 20:17:40 UTC Mare Tranquillitatis (Stillhetens hav)
Landning:	24 juli 1969 16:50:35 UTC Stilla havet (13° 19' N, 169° 9' W)
Tid i omlopp runt månen:	59 h 30 min 25,79 s
Antal varv runt månen:	30
Bild på besättningen
Fr.v: Armstrong, Collins och Aldrin

Apollo 11 är den mest kända av rymdfärderna inom Apolloprogrammet. Den genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli 1969, vilket var finalen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen, som med detta fick ses vunnen av USA.

[redigera] Besättning

Besättningen som utförde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong, Edwin "Buzz" Aldrin och Michael Collins.

[redigera] Månlandningen

Månlandaren, som kallades The Eagle, stod i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa på bedömdes av Armstrong inte vara lämplig försökte han landa på en annan plats. Detta höll på att gå riktigt illa eftersom bränslet endast var beräknat att räcka till den ursprungliga landningsplatsen. Med bara ett par sekunders bränslemarginal lyckades dock Armstrong landa säkert i Stillhetens hav.

Edwin "Buzz" Aldrin gör honnör för USA:s flagga

Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle äta och sedan vänta ett par timmar med att stiga ur månlandaren, men de var så exalterade att de kvickt satte i sig sin mat för att så snabbt som möjligt få gå på månen.

En femtedel av världens befolkningen följde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den första människan som satte foten på månens yta när han gav de berömda orden: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind"^*. Även Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt månen.

De stannade ute i 2,5 timmar och de samlade ihop ungefär 22 kg månstenar. De utförde även vetenskapliga experiment innan de återvände till månlandaren.

[redigera] Återfärden

Månlandaren var konstruerad på det viset att landningsplattformen stannade kvar på månen vid återfärden från månen (och står där än idag). Enbart den övre delen av månlandaren återvände i omloppsbana för att docka med servicemodulen (en liten låda ovanpå kommandmodulen där Collins befann sig under uppdraget) och kommandmodulen (trekantigt formad). Återfärden till jorden gick smärtfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandmodulen i Stilla havet.

[redigera] Konspirationsteorier

Det finns flera konspirationsteorier som går ut på att färderna till månen inte har ägt rum, utan iscensatts. Se Konspirationsteorierna om månlandningarna.

[redigera] Fotnot

*. Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt kliv för mänskligheten".