Syldavien

Wikipedia

Зылдaвыa
Zyldavja

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Eih bennek, eih blavek (Syldaviska: Här är jag, här stannar jag)
Nationalsång: '?'

Huvudstad	Klow
Största stad	Klow
Officiellt språk	Syldaviska
Statsskick statschef premiärminister	Monarki Muskar XII Muskar XII
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	1127, 1275
Yta • Totalt • Vatten	547 030 km² ([[Lista över stater efter yta\|]]) 0,26 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	642 000 ([[Lista över stater efter folkmängd\|]]) 1.17 inv/km² ([[Lista över stater efter befolkningstäthet\|]])
BNP (PPP) • Totalt 2004 • Per capita	? (?) ?
Valuta	Khor (`?`)
Tidszon	CET (UTC +1)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Zmyhlpatherna m ö.h. Flechizaff-sjön ? km² ? km
Nationaldag	Sankt Wladimirdagen
Landskod	{{{landskod}}}
Landsnummer	`+??`

Syldavien, fiktivt land på Balkan, där Slovenien egentligen ligger. Huvudstad i detta land är Klow (vilket betyder "den mångkulturella staden" och har 122 000 invånare. Detta land är omnämnt i flera äventyr med Tintin, bland andra "Kung Ottokars spira", "Månen tur och retur (del 1)", "Månen tur och retur (del 2)", "Det hemliga vapnet" och "Tintin och Hajsjön". Landet exporterar ett mineralvatten kallat Klow-vatten och har en spänd relation med Bordurien. Namnet Syldavien tros vara ihopsatt av Transylvanien och Moldavien. I Månen tur och retur landsätter de Tintin, Kapten Haddock, Milou, Professor Kalkyl, Dupontarna och ingenjör Wolf som de första människorna på månen. Detta skedde från atomforskningscentret Sbrodj, vilket ligger i bergskjedjan Zmyhlpatherna. Flechizaff-sjön är en stor konstgjord sjö som förekommer i Tintin och Hajsjön, där en smugglarliga har gömt konstskatter. För att anlägga den dränktes en hel stad.

Syldavien är ett uppenbarligen centraleuropeiskt land med tydliga drag av Österrike men moskéerna på landsbygden för tankarna till Jugoslavien. Naturen har tydliga drag som liknar det fd Jugoslavien. Det är mycket likt det inre av Serbien och Bosnien-Herzegovina. Slottet i Kropow har samtidigt tydligt böhmiska drag.

[redigera] Historia

Från 500-talet beboddes Syldavien av nomader av okänt ursprung. På 900-talet fördrevs dessa av turkarna som jagade upp de i bergen och själva bosatte sig i de frodiga dalarna. 1127 kom nomaderna med Hveghi i spetsen ner och besegrade turkarna utanför huvudstaden Zilehorum. Hveghi blev kung Muskar, vilket betyder "den tappre" och Zilehorum döptes om till Klow. 1168 dog han och hans son blev Muskar II. Bordurien erövrade landet 1195. 1275 fördrev baron Almazout bordurierna på ett halvår och blev kung Ottokar (död 1298), som gav landområden till de adelsmän som hjälpt honom att segra och därmed grundlade Syldaviens regionindelning. Hans efterträdare var Ottokar II och Ottokar III. Under deras regeringsperioder ökade adeln sin makt och byggde stora fästningar. År 1360 kröntes Syldaviens kanske mest kände kung, Ottokar IV. Under honom blomstrade landet och han tog adelns makt från dem. En av adelsmännen, baron Staszrvich krävde kronan. Kungen ropade "Hämta den själv!" och baronen drog sitt svärd. Då slog kung Ottokar honom i huvudet med kronan och uttalade Syldaviens valspråk: "Eih bennek, eih blavek". Därefter sade han: Spira, du har räddat mitt liv och ska nu vara Syldaviens heligaste relik. Och den kung som förlorar dig ska inte längre härska i Syldavien. I Kung Ottokars spira försöker Zyldav Zentral Revolutzionär Komitzät störta Muskar XII och ta makten, just genom att stjäla spiran. I Det hemliga vapnet använder landet kidnappning för att få tag på Kalkyls ljudvågsvapen.