Stendös

Wikipedia

Hagadösen i Stala socken på Orust är en av de mest kända av de sjuttiotal dösar som finns i Sverige.

Hagadösen anno 1882. Dösen är omgiven av en rund stenkrets.

Dösarna är den äldsta formen av megalitgravar i Sverige och var en gravsättning under yngre stenåldern. Gravskicket knyts till Trattbägarkulturen i Skandinavien. En annan form av megalitgrav är gånggriften som är större och som efterträder dösgravarna och dessa i sin tur ersätts av hällkistor. Dösarna hittas med säkerhet i Skåne, Halland och Bohuslän, eventuellt kan de också finnas i närliggande landskap. Sammanlagt uppgår de till cirka 70 stycken, varav omkring 35 i Skåne. Det ska jämföras med att Danmark har cirka 4 500 bevarade. Även i södra Norge finns ett mindre antal. Gravskicket hittas i hela Västeuropa.

Det finns lokala avvikelser i val av bergart, som påverkar utseendet. Det gemensamma är dock att dösarna vanligtvis är uppbyggda av 4-7 stora megliter med en sten lagd ovanpå. Ursprungligen omgavs de flesta dösarna av en rund jordhög (runddös) och en rund stenkrets av lagda eller uppresta stenar, såsom Hagadösen i Bohuslän som har stenkretsen bevarad. Ibland är jordhögen avlång (långdös) och har en dös nära vardera änden med en rektangulär stenkrets som omger hela jordhögen. Gravarna i stenkamrarna var avsedda för en person, men flera dösar har återanvänts under århundradena, bland annat byggdes en dös i Gladsax i Skåne om till gånggrift. Dösarna är fyndfattiga, keramikrester kan hittas vid arkeologiska utgrävningar.