Skapelseberättelse
Wikipedia
En skapelseberättelse är en berättelse om hur skapelsen/universum så som vi känner den kom till. Skapelseberättelser går inte att verifiera eftersom ingen oberoende observatör till skapelseförloppet existerar. Många religioner har heliga skrifter som innehåller en skapelseberättelse, vanligen om hur den religionens gud (eller någon/några av dess gudar, om den är polyteistisk) skapade världen.
Innehåll |
[redigera] Kristendomens och judendomens skapelseberättelse
Skapelseberättelsen i Första Mosebok beskriver ett veckolångt förlopp som inleds med påståendet "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord" (1 Mos 1:1). Enligt Gamla Testamentet är denna första vecka både ursprunget till vår sjudagarsvecka och veckovilan. Gud skapar mannen genom att ta lera, forma leran till en mansfigur och blåsa liv i mansfiguren (1 Mos 2:7). Kvinnan skapades sedan utifrån ett revben från mannen (1 Mos 2:21-22). Eftersom Jesus hänvisar till skapelseberättelsen i flera sammanhang var det naturligt för kristendomen att anamma denna berättelse ur judendomens heliga skrifter. När islam uppstod på 600-talet kom huvuddragen i denna berättelse att utgöra stommen även i Koranens skapelseberättelse.
Skapelseberättelsen i Första Mosebok är enligt vissa tolkningar tudelad. Det finns enligt dessa tolkningar två separata skapelseberättelser. I den första delen (1:1-2:3) skapar Gud himmel och jord med alla dess varelser. I den andra delen (2:4-24) nämns visserligen himlen, men allt utspelas på jorden. Det är den första av dessa berättelser som alltid har tilldragit sig största intresset. De sex skapelsedagarna kan, enligt en del tolkningar, indelas i tre plus tre dagar. På de tre första dagarna inrättar Gud de fyra regionerna i världen: ljusets, himlens, vattnets och jordens riken; på de följande tre dagarna fyller han dem med de skapade ting som hör till vart och ett av dessa: himlakropparna, fåglarna, fiskarna och slutligen landdjuren och människan. Det finns de som anser att detta är exempel på den fyrdelning av universum som återfinns i de främreorientaliska föreställningar som senare togs upp av grekerna i fyrelementsläran (eld, luft, vatten och jord). [källa behövs]Det finns dock inga belägg för att detta är fallet.
Skapelseberättelsen tolkas av somliga kristna och judar som att ha skett bokstavligt på en vecka. Andra tolkningar hävdar att tidsperioden kan ha varit betydligt längre.
[redigera] Islams skapelseberättelse
Allah skapade universum och allt levande från intet under sex dagar. Mannen skapades av lera från jorden och kvinnan skapades från mannens sida. Islam omfattar i princip samma skapelseberättelse som kristendomen och judendomen.
[redigera] Asatrons skapelseberättelse
Asatrons skapelseberättelse
Oden, Vile och Ve dödade jätten Ymer och skapade jorden av hans kropp.
I söder låg det glödande Muspelheim. I norr låg det bitande kalla Nifelheim. Mellan dessa områden låg ett stort tomrum, Ginnungagap. En dag träffades den kalla rimfrosten från Nifelheim av varma vindar från Muspelheim och det började droppa. Ur dessa uppstod ett liv, jätten Ymer. En man och en kvinna växte fram ur hans ena armhåla och hans ena ben avlade en son med det andra. Ymer livnärde sig på mjölk från kon Audhumbla, som även hon uppstått ur dropparna. Audhumbla fick föda genom att slicka salt från en sten. En dag syntes det ett manshuvud på stenen och några dagar senare en hel man, Bure. Bure fick med tiden en son, Bor, som äktade en jättedotter, Betsla, och fick sönerna Oden, Vile och Ve.
När sönerna växte upp och blev större och starkare, bestämde de sig för att slå ihjäl den onde jätten Ymer. De lyckades och blodet som strömmade fram dränkte alla jättar utom Bergelmer och hans familj. Oden, Vile och Ve lyfte Ymers kropp till Ginnungagaps mitt där de skapade världen av honom. Jorden byggdes av hans kött, bergen av hans benknotor. Blodet blev floder och hav. Tänder och käkar blev klippblock och stenar. Av Ymers skalle skapade de himlavalvet och av hjärnan skapade de molnen. Gnistor från Muspelheim placerades ut som stjärnor. Likmaskarna i Ymers kött blev vad vi kallar dvärgar. De placerade ut fyra stycken dvärgar; Östre, Västre, Nordre och Södre i varsitt hörn av skallen för att hålla den uppe. En dag såg de tre bröderna en ask och en alm. Av det skapade de, de första människorna, Ask och Embla. Oden gav dem liv, Vile gav dem förstånd och Ve gav dem hörsel och syn. De lät människorna bo i Midgård med den skyddande ringmuren gjord av Ymers ögonbryn. De satte Måne och Sol, Natt och Dag för att på sina hästar rida runt jorden. Till sist skapade de Asgård och konstverket Bifrost. (http://www.ginnungagap.info/index.asp)
[redigera] Hinduismens skapelseberättelse
I Vedaböckerna kan man finna berättelser om alltings ursprung ur hinduiskt persperspektiv. Dessa berättelser är dock inte särskilt väl kända i västvärlden.
