M1 Garand

Wikipedia

M1 Garand

Beskrivning
Typ	automatgevär
Tillverkningsland	USA
Era	Andra världskriget
Historia
Designdatum	1932, 1936
Produktionsperiod
Brukstid
Används av
Medverkan i krig	Andra världskriget, Koreakriget
Varianter	M1C/D
Antal tillverkade	ca 5,4 miljoner
Specifikationer
Vapentyp	automatgevär
Kaliber	7,62 mm
Piplängd	610 mm
Ammunition	.30-06 Springfield (7,62 x 63 mm)
Magasin	8 patroner
Låsmekanism
Längd	1103 mm
Vikt	4,32 kg
Eldhastighet	halvautomatisk
Mynningshastighet	865 m/s
Effektiv räckvidd	ca 550 meter

M1 Garand är ett automatgevär som var det amerikanska infanteriets standardvapen under Andra världskriget och Koreakriget.

[redigera] Historik

M1 Garand är döpt efter sin skapare, kanadensaren John C. Garand, som var anställd på den amerikanska Springfieldarsenalen under 1920- och 30-talet där han arbetade på att ta fram ett halvautomatiskt gevär. 1932 fick han patent på sin uppfinning och samma år rekommenderades hans vapen som nytt standardvapen efter att ha prövats av USA:s armé.

Högsta ledningen ville dock att vapnet skulle ha samma kaliber som det föregående standardvapnet, M1903 Springfield, och detta ledda till att bytet fördröjdes till 1936. Efter att bytet genomförts upptäcktes dock att vapnet allt för lätt drabbades av eldavbrott och efter att klagomål om detta nådde den amerikanska kongressen blev John C. Garand tvungen att designa om sitt vapen. 1939 började man ta de nya förbättrade gevären i bruk. Då USA genom den japanska attacken på Pearl Harbor 1941 blev indraget i Andra världskriget var dock bytet inte helt genomfört utan en del trupper slogs under den inledande fasen med de gamla M1903 Springfield (främst i Stilla Havet).

M1 Garand var det första halvautomatiska geväret att antas som standardvapen. Andra länder som deltog i Andra världskriget hade endast halvautomatiska gevär i mindre utsträckning och förlitade sig främst på repetergevär som infanteristens huvudbeväpning vilken gav amerikanska trupper ett taktiskt övertag i strid. Främsta nackdelen med M1 Garand var det interna magasinet som endast med möda kunde fyllas på om skytten inte redan avlossat alla patroner. Ett annat särdrag är att patronramen kastas ut ur magasinet med ett ljudligt pingande då sista patronen avfyrats.

Cirka 5,4 miljoner vapen tillverkades innan produktionen upphörde 1956 året innan man började införa efterträdaren M14. Förutom USA har M1 Garand även licenstillverkas i Danmark, Italien och Frankrike med flera länder. Förrutom att vapnet var infanteriets standardvapen i Koreakriget användes det även i de inledande faserna av Vietnamkriget av vissa trupper på grund av brist på de nyare gevären. Under beteckningen M1D och utrustat med ett kikarsikte användes vapnet som prickskyttegevär fram till mitten av 60-talet.