Globalisering
Wikipedia
Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process. Med den ekonomiska globaliseringen brukar framväxten av internationella företagskoncerner avses, och enligt somliga (t.ex. Dicken, Peter, 1998) den därav ökade makt i världsekonomin som företagen får i och med detta. Kulturellt brukar framväxten av en massproducerad enhetskultur parallellt med flera globala motkulturella fenomen åsyftas. Politiskt är det en förskjutning av makten uppåt till överstatliga eller mellanstatliga organ på nationalstaters bekostnad som sker.
[redigera] Debatt
Globalisering är ett omstritt begrepp. "Hyperglobalister" menar att (t.ex. Castell, Manuel, 1996) dagens ekonomi är gränslös; information och kapital flyter över gränser, allt i enlighet med konsumenters önskningar och att den globala marknadsplatsen är en realitet och att denna är önskvärd. Globaliseringsskeptiker menar istället (t.ex. Dicken, Peter, 1998)att vi visserligen har en internationell ekonomi i viss utsträckning men att nationalstater fortfarande spelar en viktig roll och att globalisering mer är en ideologi(globalism) än en beskrivning av verkligheten.
Vanligt är att[källa behövs] globaliseringen beskrivs som ett nytt fenomen. Det har den alltid gjort. Även under Marx dagar[källa behövs] användes globaliseringen som ett argument mot att ekonomiska reformer var möjliga.
Ett argument som många globaliseringsmotståndare använder är att icke-västerländska folk bör ha möjlighet att skydda sin kultur från västerländska element som snabbmat och popmusik, men inte kan göra det i en fri marknad. I filmen Globalisation is Good kritiserar Johan Norberg detta argument, och anser att konsumenter oavsett land ska välja mellan inhemska eller främmande produkter, och att de som använder argumentet inte har något bättre motiv än att västerlänningar ska kunna använda sådana länder som exotiska turistmål.
[redigera] Litteratur
Har Sverige en chans? - Globaliseringen och vi, Pär Isaksson
