Formel 1-VM 1983

Wikipedia

Formel 1-VM 1983

F1-regler i korthet 1983
Motor	Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 000 cc
Max cylindrar	12
Bilens minimivikt	540 kg
{{{rub1}}}	{{{info1}}}
Poängberäkning	9, 6, 4, 3, 2, 1 • Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen.

Innehåll 1 Vinnare 2 Grand Prix 1983 3 Stall, nummer och förare 1983 4 Slutställning förare 1983 5 Slutställning konstruktörer 1983 6 Säsonger

[redigera] Vinnare

• Förare: Nelson Piquet, Brasilien, Brabham-BMW
• Konstruktör: Ferrari, Italien

[redigera] Grand Prix 1983

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Brasiliens Grand Prix	13 mars	Jacarepagua	Nelson Piquet	Brabham-BMW	*
USA:s Grand Prix West	27 mars	Long Beach	John Watson	McLaren-Ford	*
Frankrikes Grand Prix	17 april	Paul Ricard	Alain Prost	Renault	*
San Marinos Grand Prix	1 maj	Imola	Patrick Tambay	Ferrari	*
Monacos Grand Prix	15 maj	Monte Carlo	Keke Rosberg	Williams-Ford	*
Belgiens Grand Prix	22 maj	Spa-Francorchamps	Alain Prost	Renault	*
USA:s Grand Prix East	5 juni	Detroit	Michele Alboreto	Tyrrell-Ford	*
Kanadas Grand Prix	12 juni	Montreal	René Arnoux	Ferrari	*
Storbritanniens Grand Prix	16 juli	Silverstone	Alain Prost	Renault	*
Tysklands Grand Prix	7 augusti	Hockenheimring	René Arnoux	Ferrari	*
Österrikes Grand Prix	14 augusti	Österreichring	Alain Prost	Renault	*
Nederländernas Grand Prix	28 augusti	Zandvoort	René Arnoux	Ferrari	*
Italiens Grand Prix	11 september	Monza	Nelson Piquet	Brabham-BMW	*
Europas Grand Prix	25 september	Nürburgring	Nelson Piquet	Brabham-BMW	*
Sydafrikas Grand Prix	15 oktober	Kyalami	Riccardo Patrese	Brabham-BMW	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1983

• Alfa Romeo
  • 22 - Andrea de Cesaris, Italien
  • 23 - Mauro Baldi, Italien
• Arrows-Ford
  • 29 - Marc Surer, Schweiz
  • 30 - Chico Serra, Brasilien / Alan Jones, Australien / Thierry Boutsen, Belgien
• ATS-BMW
  • 9 - Manfred Winkelhock, Tyskland
• Brabham-BMW
  • 5 - Nelson Piquet, Brasilien
  • 6 - Riccardo Patrese, Italien
• Ferrari
  • 27 - Patrick Tambay, Frankrike
  • 28 - René Arnoux, Frankrike
• Ligier-Ford
  • 25 - Jean-Pierre Jarier, Frankrike
  • 26 - Raul Boesel, Brasilien
• Lotus (Lotus-Ford, Lotus-Renault)
  • 11 - Elio de Angelis, Italien
  • 12 - Nigel Mansell, Storbritannien
• McLaren (McLaren-Ford, McLaren-TAG)
  • 7 - John Watson, Storbritannien
  • 8 - Niki Lauda, Österrike
• Osella (Osella-Ford, Osella-Alfa Romeo)
  • 31 - Corrado Fabi, Italien
  • 32 - Piercarlo Ghinzani, Italien
• RAM-Ford
  • 17 - Eliseo Salazar, Chile / Jacques Villeneuve Sr, Kanada / Kenny Acheson, Storbritannien
  • 18 - Jean-Louis Schlesser, Frankrike
• Renault
  • 15 - Alain Prost, Frankrike
  • 16 - Eddie Cheever, USA
• Spirit-Honda
  • 40 - Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
• Theodore-Ford
  • 33 - Roberto Guerrero, Colombia
  • 34 - Johnny Cecotto, Venezuela
• Toleman-Hart
  • 35 - Derek Warwick, Storbritannien
  • 36 - Bruno Giacomelli, Italien
• Tyrrell-Ford
  • 3 - Michele Alboreto, Italien
  • 4 - Danny Sullivan, USA
• Williams (Williams-Ford, Williams-Honda)
  • 1 - Keke Rosberg, Finland
  • 2 - Jacques Laffite, Frankrike
  • 42 - Jonathan Palmer, Storbritannien

[redigera] Slutställning förare 1983

• 1 - Nelson Piquet, Brabham-BMW, 59 poäng
• 2 - Alain Prost, Renault, 57
• 3 - René Arnoux, Ferrari, 49
• 4 - Patrick Tambay, Ferrari, 40
• 5 - Keke Rosberg, Williams-Ford & Williams-Honda, 27
• 6 - John Watson, McLaren-Ford & McLaren-TAG, 22
• 7 - Eddie Cheever, Renault, 22
• 8 - Andrea de Cesaris, Alfa Romeo, 15
• 9 - Riccardo Patrese, Brabham-BMW, 13
• 10 - Niki Lauda, McLaren-Ford & McLaren-TAG, 12
• 11 - Jacques Laffite, Williams-Ford & Williams-Honda, 11
• 12 - Michele Alboreto, Tyrrell-Ford, 10
• 13 - Nigel Mansell, Lotus-Ford & Lotus-Renault, 10
• 14 - Derek Warwick, Toleman-Hart, 9
• 15 - Marc Surer, Arrows-Ford, 4
• 16 - Mauro Baldi, Alfa Romeo, 3
• 17 - Danny Sullivan, Tyrrell-Ford, 2
• 18 - Elio de Angelis, Lotus-Ford & Lotus-Renault, 2
• 19 - Bruno Giacomelli, Toleman-Hart, 1
• 20 - Johnny Cecotto, Theodore-Ford, 1

[redigera] Slutställning konstruktörer 1983

• 1 - Ferrari, 89 poäng
• 2 - Renault, 79
• 3 - Brabham-BMW, 72
• 4 - Williams-Ford, 36
• 5 - McLaren-Ford, 34
• 6 - Alfa Romeo, 18
• 7 - Tyrrell-Ford, 12
• 8 - Lotus-Renault, 11
• 9 - Toleman-Hart, 10
• 10 - Arrows-Ford, 4
• 11 - Williams-Honda, 2
• 12 - Theodore-Ford, 1
• 13 - Lotus-Ford, 1
• 14 - Ligier-Ford
• 15 - Spirit-Honda
• 16 - ATS-BMW
• 17 - Osella-Alfa Romeo
• 18 - McLaren-TAG
• 19 - RAM-Ford

[redigera] Säsonger

Formel 1-säsonger

1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011